Två veckor i Sverige

Drygt två veckor i Sverige alltså.

Första dagen på en Sverigeresa sätter sig alltid, från första besöket på Pressbyrån på flygplatsen, där exakt allt tittas igenom, varje svensk tidning, chipsnyheter och chokladsorter. Vi fick skjuts från flygplatsen, en kompis körde oss till huset där vi skulle vara en vecka, en resa på en och en halv timme. Hon har också småbarn och vet hur tufft det är att släpa packning och barn och byta från buss till tåg till buss och så ännu en buss sista biten...

Vi hade inte sovit natten innan resan och var rejält trötta, men gick till byns pizzeria och åt lunch, åkte sedan till stan (Skara) för en promenad och för att handla mat. Besök i second handaffär (som jag saknar det i Spanien) där jag köpte en hög fantastiska barnböcker, vidare till bokhandeln där Jesús alltid köper en lärarkalender och Disa fick en påse pottekulor, och sedan en stund vid den finfina lekplatsen. Första besöket i den svenska mataffären. Välja frukostmat (älskar svensk frukost, gillar inte alls spansk), tröttheten, tröttheten...


Ingen vilsam resa direkt, men bra på många sätt.

• Många släktingar som träffat lilla Runa.

• Bad nästan varje dag i sjöar och bassänger.

• Jag har gått igenom mina saker som ska köras till Spanien. Äntligen hittade jag lådorna med barnböcker, barnkläder och leksaker. Jag sparade så lite av det, hade inte en tanke på framtida barn, men åh, så roligt att sätta på Runa min gamla bebismössa med rosenmönster, läsa mina barnböcker för Disa och se Runa leka med klangbollen med gunghästar inuti.

• Jag försökte minska volymen på lasset och har skänkt ett gäng lådor och möbler till second hand. Jag gjorde mig av med mammas symaskin också, men att se den blekgröna lådan utan handtag stå kvar på lastpallen medan jag backade därifrån fick mig att gråta hela vägen hem, i trekvart, och nästa dag ringde jag och sa att jag hade ångrat mig. För många minnen i den maskinen. Inte lätt att rensa. Pappas stora världskarta med rutterna han gjorde när han jobbade på amerikabåten lyckades jag ändå lägga i en sopsäck.

• Vi har varit på äventyrsbad med Disa, som älskar att bada, och det gjorde så stort intryck på henne att det kommer att vara sommarens starkaste minne för henne. Som hon pratat om badet efteråt! Vi åkte en gång till med henne innan vi resten hem igen. Till och med Runa badade, i bubbelpool.

• Disa har druckit fruktsoda i glasflaska och det var så mysigt att se henne gå omkring med flaskan och ställa den på en hyvelbänk.

• Jag har försökte äta mig trött på ostbådar och Marabou dukat-choklad, men det är omöjligt.

• Vi har varit i flera second hand-butiker, och jag har hittat handsågade pussel och bra barnböcker. Och har verkligen motstått frestelsen att kika på böcker till mig själv, eftersom jag ändå inte hinner läsa dem, men hade ändå med mig sju stycken tillbaka... Bästa besöket var innan vi åkte söderut för släktpåhälsning, och Jesús ville köpa begagnade cd-skivor till lånade bilen, eftersom han inte står ut en resa utan musik. Jag såg en gul, kul skiva med Astrid Lindgren-musik, tog med den till Disa, och det visade sig vara en skatt! Norrbotten Bif Band framför ett knippe låtar, Georg Riedels dotter sjunger, fantastiska arrangemang av hennes pappa... Sommarens mest spelade skiva, vi gillar den lika mycket alla tre! Sedan satt vi utanför butiken, vid ett runt träbord, och åt glass och tittade på högen med skivor, barnspel och barnböcker som blev, och funderade på viktgränsen för bagaget på flyget hem.

• Jesús har varit på festival med sin hårdrockskompis från Falköping.

• Disa har plockat blåbär, klarbär och vinbär.

• En vecka bodde vi i min kompis Åsas hus. Hon var på resa i Kanada och vi fick låna både hus och bil! Åsas brorsdotter sov också där några dagar, en ny bekantskap, och vi han inte träffas särskilt mycket tyvärr, eftersom det var fullt program. På kvällarna möttes vi trötta i köket, och berättade vilka vi hade träffat under dagen och vilka vi skulle träffa nästa dag. Brorsdottern bor också i Spanien, och det var intressant att se en annan utlandssvensk på nära håll. Detta med att försöka träffa så många som möjligt under den korta tid man är i Sverige. Stressen i att försöka träffa alla man vill, samvetet över de som inte hinns med, glädjen i att träffa efterlängtade personer och samtidigt tröttheten över att inte ha tid att bara vara ledig och njuta av Sverige när man är där.

• Svenskan! Under dessa två veckor lossnade det! Disa kommunicerar nu med hela meningar på svenska! En enkel svenska, inte alltid rätt, men hon kan kommunicera helt på svenska!!!