fredag 27 mars 2020

Tolfte dagen i karantän - chokladbollar, kassa coronatest och en rastlös svärfar



- Nu räcker det.

Det är Jesús pappa som har fått nog av karantäntillvaron. Juan, som fyller 81 i dagarna, som varje vardag går och målar med andra konstnärer i en lokal i ett köpcentrum, som brukar ha dotterns familj hos sig på eftermiddagarna, som varje dag klockan 19.30 går på gudstjänst, sedan promenerar med sin romans, träffar vänner på barerna i närområdet, ser på fotboll med dem, och ofta är han inte hemma förrän vid midnatt. På helgerna säljer han tavlor på konsthantverksmarknaden vid floden, precis nedanför Castillo de San Jorge som inrymde inkvisitionsomstolen. Han har fått nog av denna isolering, han som numera sitter helt ensam i lägenheten i stan utan balkong. Och samma dag som han sa detta fattades det formella beslutet att karantänen kommer att förlängas med minst 15 dagar till, utöver de första 15. Möjligtvis kan vi komma ut efter påsk.

Som motsats till Juan har jag börjat trivas med den här tillvaron. Eller, ja, det pendlar rätt mycket, men idag var en trivsam karantändag. Det är en ganska kravlös tillvaro, man kan inte göra så mycket, bara hålla sig hemma och göra det bästa av situationen. Jag känner mig trygg.

Min tolfte karantändag såg ut så här:

Runa väckte mig som vanligt. jag gick ner med henne till Jesús, som nyss gått upp, och återvände till sängen och la mig bredvid Disa igen. Vi somnade osams kvällen innan, måste lappa ihop när hon vaknade.

Ett sidospår: Vi flyttade ihop två av husets sängar och bildade en jättesäng i sovrummet. En otroligt obekväm jättesäng, som är mer lång än bred och dessutom skiljer det sex centimeter i höjd mellan sängarna. Men äntligen sover vi alla tillsammans i sovrummet, och Disa har sedan dess sovit hela nätterna utan att vakna. Varje natt kommer hon närmare och närmare mig i sömnen, tills hon ligger tätt intill min rygg. Mysigt!

Efter frukosten skulle vi göra om Disas läppglans som aldrig stelnade, jag hade inte smält emulgeringsmedlet tillräckligt. Nytt försök. Nu tänkte jag följa instruktionen och faktiskt låta burken stå kvar i mikron i två minuter, även om det började lukta bränt. Resultatet? Allt innehåll hann rinna ur medan jag höll i burken och försökte fatta varifrån det droppade, tills jag insåg att botten på den medföljande burken hade smält. Det var bara att skära stelnat emulgeringsmedel med kniv från mikron, diska i fem minuter och... Nä, medlet som hade droppat ner på diskmaskinen fick vara till någon annan dag. För nu fick Runa tag i kartongen med grejerna på bordet, och panikartat försökte jag och Disa torka upp det pulver som hade fallit ner på golvet.

Tre läppglans blev det till slut! De små figurerna sattes ihop med medföljande lock, och så trädde vi gummiband genom de små hålen för att ha som halsband.




Medan Jesús jobdae på övervåningen och sedan städade pation satte jag två maskiner tvätt och lagade grönkålspaj med bacon, lök och valnötter. Det var den snyggaste paj jag gjort! Vi åt i lugn och ro eftersom Runa oväntat somnade innan maten, och hon sov i över fyra timmar! Jesús gick upp till henne för att sova han också, Disa och jag bakade chokladbollar, hängde tvätt, lagade Runa-mat, spelade mattespel, lekte med katten, hon målade mina ögonlock med glitter och solen värmde i pation, och rätt vad det var såg jag att Disa hade tagit av sig kläderna och förberedde ett iskallt bad i en tvättbalja. Hon är galen i att bada! Jag värmde vatten på spisen till badet (gasen var slut så vi hade inget varmvatten) och sedan badade hon med sin leksaksälg, som hon envist kallade för ren, en lång stund.

Runa var på gott humör när hon vakande. Hon åt barnmat, banan och fyra chokladbollar. Jag visste att hon skulle gilla dem :-)





Fredag blir storhandlingsdag. Jesús får ta den, eftersom mitt körkort har gått ut, vågar inte riskera att stoppas i poliskontroll. I alla fall, härligt att tänka på fredagen, och helgen! Vad ska vi handla för gott? Vad ska vi laga för mat kommande vecka? Förra veckans röra med riven gurka, russin, valnötter och mynta i yoghurtsås var en hit, den gör vi om. Knaprig asiatiskt apelsinköttwok ska vi testa. Och något recept från den nya plåtmatsboken, ugnsrostade rotfrukter med honung och bönröra med soltorkade tomater kanske? Såg väldigt gott ut. Hemgjord pizza blir det definitivt, och Jesús vill gärna göra sushi. Vem säger ner till sushi? Inte jag. Jag skulle vilja använda spenaten i kylen till en afrikansk rätt, recept från Zimbabwe, som är bland det godaste jag vet, men vi har också tre butternutpumpor, vad ska vi göra med dem? Någon som har en bra idé? Jag gjorde en gång en urgod sydafrikansk pumpasoppa, men cocosmjölken verkar vara slut i den enda affären i Aracena som säljer sådant exotiskt. Skaldjurslunch blir det om affären har fått hem några skaldjur den här veckan, annars får det bli fisk. Grilla kanske? Fredagsmysgodsaker… Trevliga saker att tänka på!


Trevligt, trevligt, så jag avslutar med något mindre trevligt, så att ni inte ska känna er för hoppfulla och glad när ni lämnar min blogg :-) Nä, sorry, men en liten uppdatering av läget blir det varje dag. Det här är min egen dagbok också.

Spanien köpte in 640 000 snabbtest som började användas i veckan. Nu har det visat sig att testen är kassa, de funkar inte. Bara i 30 % av fallen visar de rätt resultat.

Idag korsade vi nästa gräns, över 4 000 döda (4 366) och närmare 58 000 har konstaterats smittade.


Jag tänkte avsluta med ett par länktips:

Mats Björkman på den svenskspanska tidningen Sydkusten jobbar dag och natt för att rapportera om händelseutvecklingen. Ibland skriver han mer personliga texter, och de brukar vara läsvärda. Läs gärna den senaste.

Jag tycker också att min kompis Toves senaste blogginlägg om karantän, eller icke-karantän, var så bra!


Och... Jag vet inte om detta är ett tips egentligen, men jag letade i mitt bloggarkiv efter ett inlägg om inkvisitionsdomstolen i Sevilla, och hittade ett bortglömt inlägg från 2012, när det firades att ett helgons arm hade kommit till Sevilla...



21 kommentarer:

  1. Visst har man börjat komma in i en särskild lunk nu, en karantän lunk. Jag lagar mat, vi äter, vi diskar, vi plockar och städar och rensar, vi är ute i trädgården... Sen blir det kväll och vi äter igen och sen blir det ett eller två avsnitt av The Walking Dead i sängen. Jag tror att vi snart har plöjt igen alla post apokalyptiska serier som finns på Netflix. Varje gång tänker vi, vilken tur vi har! Vi behöver ju bara vara hemma och åka och handla en gång i veckan... Jag brukar också göra en soppa på Butternut men då är det kokosmjölk i... Jag kollade snabbt på Köket och de har 30 träffar på Butternut, Vad sägs om "Allt på en plåt" med korv, pumpa och lök eller Pumparavioli med salviasmör och rostade pinjenötter eller kanske Pumpahummus... https://www.koket.se/search?searchtext=butternut
    Hoppas att ni får en fin helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt på en plåt-amt är intressant! Enkelt och gott!

      Jo, man kommer in i en lunk. Ganska behagligt, tycker jag! Gör ni något särskilt när det är helg, trots att ni sitter hemma? Finns det något datum för er att förhålla er till? Vår larmsituation i Spanien är just nu satt till 11 april, innan dess blir inga förändringar åtminstone. Har ni något sådant datum i Frankrike?

      Radera
    2. Vi har som fredags"mys" att göra pizza ihop. Annars är det alltid jag som lagar maten. Vi gör nog inget särskilt under helgen, min sambo har varit ledig förra veckan så det kändes mer som semester och den här helgen är en förlängning. Nästa vecka får vi se, då ska han åka till jobbet och jag jobba hemifrån som vanligt. Det senaste datumet är 14 april, tills dess ska karantänen gälla. Men jag tror nog att den kommer att vara längre än så. Vi får väl se om spridningen avtar vilket inte är fallet just nu...
      Situationen i Spanien avundas jag inte men det känns säkrare att ni bor i Aracena än i Madrid...

      Radera
    3. Man kan undra vad som händer efter karantänen... Jag tror knappast att livet börjar rulla som vanligt igen.

      I Madrid vill man inte vara just nu!

      Göra pizza ihop är väl en perfekt inledning på helgen!

      Radera
  2. En favorit hos oss är "Pumpastrudel", se http://varihelsickearmingrapefrukt.blogspot.com/2012/10/the-pumpastrudel-experience.html?m=1
    Själv tycker jag att man gott kan skippa osten, detta är så gott i sig. Med lite tryffelolja blir det ännu bättre (har tagit med från Sverige och den räcker i evighet), vet inte om det är svårt att hitta här, funkar även utan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant recept! Det faller på filodegen dock, det finns ingen filodeg i Aracena att få tag på. Men när detta är över kommer jag någon gång att ta mig till Carrefour i Sevilla, de har mycket, kanske finns filodeg där!

      Radera
    2. Ajdå, och jag som alltid hittar masa filo på Mercadona och Super Sol, även nu...!

      Radera
    3. Jag har tittat i båda affärerna, men de kanske har lite olika sortiment på olika orter? Här har vi bara tjock empanada-deg samt pizzadeg!

      Radera
  3. Låter som en riktigt bra dag för er! Jag hade storhandling igår så nu klarar vi oss ett tag igen. Men jag glömde säkert något. Bytte en bombona också (vi har två så vi har alltid en extra hemma), gubben som stod vid tuberna på Repsol var sur. De brukar vara gulliga och lasta i och ur bilen men nix, glöm det. Nåja, jag klarar det själv.

    Min Lidl-butik har cocosmjölk och tryffelolja ... Det senare är inte det vanliga sortimentet. Jag gjorde också neg... chokladbollar och de försvann i ett huj!

    Jag förstår din svärfar, att han tröttnat! Han lär nog inte vara den enda och han är ju som sagt ensam så det är inte så konstigt. Man önskar att det kunde finnas som gruppboende där alla testats och där de kan umgås. Men det skulle inte uppskattas det heller, tror jag. :D Och han skulle väl aldrig vilja flytta hem till er tills vidare, ta med sig målarstället ... Ja, om ni skulle klara av det själva, vill säga! :D

    Pratade med min mamma och som hon sa, vilken tur i oturen att hon blev sjuk innan det hela så de inte kunde komma ned till oss som de gjort de senaste åren. Då hade de ju blivit sittande här de med eller utsatts för mer smitta. De har satt sig i självvald karantän, handlar så lite som möjligt, i dag skulle pappa på leverans av sått löparband, han måste röra på sig med för blodcirkulationen!

    Kan du sticka/virka så borde Disa vara i den åldern när hon kan lära sig grunderna för det, jag var i den åldern. Som tips att hitta på något, tänkte jag. Ta en tjockt garn som inte delar på sig, de är hopplösa. Kan du inte så kan ni ju lära er tillsammans!

    Sitter här och tar sats ... måste städa. Usch och fy!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför skriver du "neg.."?? Tycker du att rasism är ett skämt eller? Skäms

      Radera
    2. Nej Emma, han skulle absolut inte flytta hem till oss för att få sällskap! Han kommer ju inte och hälsar på ens. Han vill vara hemma, med sina grejer, sina vanor. Men ikväll fick vi veta att han inte är helt ensam, han träffar sin nära vän i mataffären varje dag, de gör upp om att ses i telefon!

      Jag tror att fingervirkning skulle funka med Disa, men inte virkning med virknål. Hon har inget vidare tålamod. Stickning och virkning blir det om ett par år.

      BRA ändå att dina föräldrar inte kunde åka! Det är något att vara tacksam över!

      Radera
    3. Till Anonym, 28 mars 2020 09:55

      "Varför skriver du "neg.."?? Tycker du att rasism är ett skämt eller? Skäms"

      Varför skulle jag skämmas? Inte ett dugg. Jag är uppväxt med att det heter så precis som det heter dagisfröken, städare och andra saker som inte i dag inte är PK. Jag tycker det är en lustig företeelse och det är därför jag skriver som jag gör. Rasist är nog bland det sista någon skulle kalla mig, de som känner mig. Fördomar har jag men rasist? Knappast.

      Jag skriver i alla fall under med ett namn (Annika vet vem jag är) inte som anonym heller så jag vet inte ens varför jag bryr mig om att svara på ett anonymt påhopp.

      Radera
    4. Jag kan skriva mitt namn men eftersom vi inte känner varandra så borde det ju inte spela någon roll. Men det är Mariam om du nu vill veta det. Du behöver läsa på om vad ordet betyder. Det spelar ingen roll att du är uppvuxen med det, det ska inte användas. Du använder samma argument som de i amerikanska södern som vill skylta med confederation flags trots deras betydelse. Det spelar ingen roll vad du tycker. Och argumentet att det inte är "ok är bland det dummaste som finns. STAY inte okunnig!

      Radera
    5. https://www.arbetarbladet.se/artikel/darfor-ska-du-inte-saga-negerboll jag tror att du kommer känna igen dig.

      Radera
    6. Hej Mariam!

      Jag tycker att det är bra att det kan diskuteras i kommentarsfältet, att läsare utbyter åsikter och erfarenheter, jag välkomnar det. Du delar också en länk för att förtydliga vad du menar. Men diskussionen bör ske på ett respektfullt sätt. När man inte har den man pratar med framför sig är det mycket viktigt att noga överväga sina ord och formuleringar för att tonen inte ska bli onödigt hård, vilket är lätt hänt, det vet jag själv. Så, kommentera gärna inlägg, men tänk på att alltid hålla en respektfull ton. Ingen som kommenterar ska behöva känna sig påhoppad.

      Radera
  4. Nu är det otroligt länge sen jag kommenterade här! Karantän eller inte, jag blir alltid lika hungrig när jag läser din blogg. Jag ser liksom alla godsaker framför mig och med vetskapen om att jag antagligen aldrig kommer lyckas laga nåt liknande, haha.

    På något hemskt sätt känns det skönt att läsa om andras vardag i karantän. Jag är inte i karantän, jag har valt själv att isolera mig. I Tyskland är det inte utegångsförbud som hos er, men väl kontaktförbud. Och allt är stängt förutom matbutiker och apotek. Det är min tolfte dag också. Hittills har jag varit ute för att handla mat två gånger och varit på en arbetsintervju. Jag tar alltid med mig pass och dokument så att jag kan "bevisa" var jag bor om jag skulle bli stoppad. Men jag tror poliserna koncentrerar sig mest på att skingra grupper av människor (får inte vara fler än två).
    Jag är mitt i stan och nu hade jag gärna haft en balkong. Men det går ingen nöd på mig och precis som ni börjar jag komma in i det. Hitta rutiner. Jag är frisk än så länge, behöver inte oroa mig finansiellt, jag är ingen riskgrupp, behöver inte agera lärare till barn som inte kan gå till skolan och jag är i ett land med bra sjukvård. Däremot är jag väldigt orolig för mina mor- och farföräldrar som är närmare 90. Jag har faktiskt ställt in mig på det värsta, särskilt eftersom de inte vill förstå att de inte ska gå ut och handla bland alla fjällturister trots att vi tjatar ihjäl oss. Min farbror sa dock "Ja, men det här går nog över lika snabbt som det kom"... Jag saknar ord...
    Ta hand om er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Emelie! Vad roligt att höra ifrån dig! Det var längesedan som sagt! Vad glad jag blir! Och vad roligt att du nämner maten! Jag funderade om jag borde ta lite matbilder på extra goda saker som vi gör ibland :-) Fast dagens lunch; arroz con tomate, är omöjligt att det gott ut på bild, hur gott det än smakar! Och då kan det kvitta!

      Man önskar ju att din farbror får rätt, men det här verkar bli mycket långdraget... Vi kan ju inte göra så mycket mer än att skydda oss (du verkar göra det bra) och hoppas på det bästa för dem som vi inte är nära och kan skydda.

      Radera
  5. Kolla in hasselbackspumpa, har själv tänkt göra den länge men inte testat ännu.
    https://www.arla.se/recept/hasselbackspumpa/

    Kommenterar också väldigt sällan, men tycker att det är så intressant att höra hur det är i din del av världen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh! Den ser god ut! Lätt att göra också! Tror att vi kommer att prova en sådan!

      Det finns inga krav alls på att kommentera! Men det är väldigt roligt när ni skriver så klart, jag får sådan lust att blogga mer då :-)

      Radera
  6. Vad skönt att ni har det bra i er isolering. Ni göra verkligen bästa möjliga av situationen som i Spanien definitivt inte är lätt för alla.
    Tycker så synd om din svärfar. Det är så mycket lättare när man är flera i familjen tillsammans och om man har en trädgård, patio eller en balkong. Känner för honom.
    Hoppas läget i Spanien vänder snart!
    Stor kramar till er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, vi har det inte illa alls, även om vi inte har en sådan otrolig utsikt som du själv har :-)

      Det rä tufft för svärfar, och jag vet många som är helt ensamma den här tiden, mest yngre i och för sig.

      Det verkar som om smittkurvan börjar plana ut lite grann, hoppas att det stämmer och fortsätter den vägen!

      Ha det fint i ditt gröna paradis!

      Radera