Moderniseras Spanien verkligen?

Jag tittade på den tjocka, svarta mappen som jag lagt på skrivbordet, och kände mig lite löjlig. Socialförsäkringsmannen, som hjälpt mig att boka tid till idag, för att få ut föräldrapenning, hade sagt att det enda som behövdes var mitt NIE-nummer (det spanska personnumret) och bankkontonummer, men jag hade inte trott honom. Han hade till och med sagt åt mig att slänga den fyrsidiga blanketten som jag inte förstod något av, för att den inte behövdes.
- Allt finns här i datorn! sa han och dunkade den med vänsterhanden.

Haha, tänkte jag, driver du med mig? Tror du att jag flyttade till Spanien igår kanske?

Så jag tog med tjockmappen. Där låg alla möjliga papper, original och kopior, läkarintyg på att jag fått barn, flera stycken faktiskt, pass, familjeboken, och jag bara väntade på att han skulle säga vad som saknades, att det fattades en stämpel, en kopia, en blankett. Men han sa inget mer än att Spanien moderniseras och efter fem minuter var jag ute i det starka solskenet igen.

Jag borde ha rätt till 16 veckors föräldrapenning, men eftersom jag inte litar på att jag kommer att få något, och inte vet hur mycket jag får om det kommer någon peng, har jag sparat i förväg så jag kan vara med och betala hyra och mat och det andra fram tills jag börjar jobba i slutet av augusti. Ja, jag har tänkt att ta extra lång föräldraledighet (med spanska mått), fem månader, trots att den eventuella föräldrapenningen tar slut en och en halv månad innan.

Det var så skönt att ha detta överstökat, vad som än händer med föräldrapenningen. Jag köpte en kall läsk, åkte upp på berget och parkerade i skuggan av ett träd. Fönstren var öppna och det blåste in dofter och de vita frön som ser ut som bomullstussar, som flyger i luften nu. och där satt jag med utsikt över Plaza alta, byn, kyrkan och bergen i bakgrunden och borgen strax ovanför mig, och läste i min ensamhet, och de 20 ensamma minuterna är nog dagens höjdpunkt.

När jag kom hem hade Runa nyss vaknat och Jesús berättade hur hon vände och vred huvudet och letade efter mig med blicken och protesterade när hon inte kunde se mig. Lilla ungen! Amningen ger både ett önskat och oönskat band mellan mig och Runa. Det kommer ett amningsinlägg så småningom, men det händer så himla mycket nu, trevligheter som jag också vill berätta om!



Om någon nytillkommen undrar varför jag misstror socialförsäkringsmannen:

Här är det gamla inlägget när jag försökte få föräldrapenning när Disa föddes.

Mer absurd byråkrati när Jesús fick böter.

Och vår seger på passexpeditionen.