Nyår, trettondag och roligaste Reyes Magos-paraden!

Årets roscón de Reyes som traditionsenligt ätes på trettondagen.

Nu är julen slut även i Spanien, och vilken avslutning det blev!

Sorry för ännu ett långt inlägg, men allt måste med! Få bilder dock, de flesta som jag har fotat är inte tillfrågade om de vill vara med :-)

Nyår firades hemma hos Jesús brors familj. Massa goda tapas, middag, tolv vindruvor vid tolvslaget (jag hann, för första gången, äta alla vindruvor!), skåla och se fyrverkerier, som det ska vara. Disa sprang runt och lekte med kusiner och sysslingar, och vid halv ett på natten började det komma mer folk, Jesús systers familj bland annat. Här satte karaoken igång, de två i släkten som sjunger allra sämst körde duett, Disa som älskar att prata i mikrofon presenterade nya deltagare och dansade. Framåt tvåtiden somnade minsta sysslingen och vid tre höll Disa på att slockna i en fåtölj. Lilla Runa var så glad och uppspelt av allt liv att hon inte hade en tanke på att somna, den redan svårsövda ungen, men då drog jag med familjen därifrån (vi var de första som lämnade) och så åkte vi till Jesús pappas lägenhet och sov.

På nyårsdagen skulle vi äta lunch med Jesús pappa och syster, men återigen valde pappan att äta ute med en vän istället, vilket var lite snopet. Men fler släktingar hade planerat att äta lunch med pappan, så till slut var vi elva personer i hans lilla lägenhet, alla för att träffa honom, men han själv var inte hemma. Men vi lämnade en magnifik koja gjord av gardiner, filtar och kuddar, bakom soffan.

Runi och Disa med kungakronorna som alltid följer med det maffiga bakverket. Jesús hittade senare den lilla figuren som gömts i grädden, och Disa hittade lyckobönan.

Trettondagen är ju den viktigaste dagen, då alla släktingar träffas och det är julklappsutdelning och så, men då Jesús pappa återigen tänkte vara borta bestämde vi oss för att stanna hemma istället, det kändes lite jobbigt att åka ända till Sevilla bara för att träffa släktingar en stund på kvällen. Det blev en lugn dag hemma, de tre vise männen hade lämnat julklappar till Disa under natten, och vi lekte med pärllera (en besvärlig, kletig grej som nog kommer att hamna i soporna), en stjärnlampa, vi gjorde glittertatueringar på varandra och jobbade med (riktig) lera. Det enda Disa hade önskat sig var lera, och på grund av Jesús pappa blev det inte en liten klump utan ett block om tolv kilo.

Allra bästa dagen var dagen innan, den 5.

Torgen i byarna häromkring har alla juldekorerats med stickat och virkat. I Castaño finns en gran gjord av virkade rutor och en stor stickad tomte, till exempel.

En av familjerna i Disas klass bjöd in alla familjer i klassen (sju stycken) att äta lunch och sedan gå ut och se Reyes Magos-paraden i Fuenteheridos tillsammans. Alla fick ta med lite mat och sedan att vi i deras kök och provade mexikansk äggrätt, kött- och potatisgryta, currykyckling, couscous och annat gott. De är så roliga och sympatiska alla i klassen. Disa försvann iväg med enda jämnåriga tjejen i klassen, Runa satt på en madrass på golvet med en ring av storbarn runt om som lekte med henne och tittade beundrande på henne, allihop med leende ansikten. Jesús och jag var kvar i köket med andra vuxna. När det började mörkna var det dags att gå ut, vi drog på oss mössor och alla kläder vi hade tagit med, eftersom vi mindes hur kallt det hade varit förra året. Vi värmde oss inne på en bar tills paraden var på gång, då gick vi ut till ungarna på torget.

Det här är ingen stor, pampig parad, utan en liten med sex-sju vagnar och en orkester. Vagnarna dras varv efter varv runt det lilla torget och det kastas ut mängder av godis och leksaker. Disas fryspåse blev strax full och hon fick en stor matkasse av en förälder. Jag stod i mitten av det lilla torget med en sovandes Runa i vagnen, barn och vuxna kom fram och försvann igen, trumslagaren Cristina, som nästan försatte mig i trans med sitt otroliga trummande under en demonstration, erbjöd alla i gänget "kryddat te"; hon hade en stor termos med te i ryggsäcken, samt en flaska rom som hon blandade med teet i muggen, och den där muggen fylldes på och gick runt i minst en timme innan både drycken och godisregnet var över.

Sedan gick vi tillbaka till huset. Det är ett riktigt Pippi Långstrump-hus, rörigt, slitet, högar överallt med en massa målningar, böcker, byggprojekt och spännande grejer. Föräldrarna driver dockteater, slöjdar, har kurser i teater och teckning bland annat, och de fyra barnen är möjligtvis bland de vackraste ungar jag har sett.

Kaminen tändes, vi var genomfrusna, chorizon som någon fångat (inte bara godis kastades under paraden) skars upp och alla barnen (9-10 stycken) satte sig på golvet med sina godiskassar i det lilla, lilla vardagsrummet där en madrass är soffa och det finns två fåtöljer också men inget mer, och jämförde godis och leksaker, det byttes grejer och åts godis. Disa gick runt med ett knallrött läppstift och målade läpparna på alla som önskade det. Hon är inte särskilt pricksäker med läppstift och det blev en riktigt otäck, blodröd effekt runt hennes egen mun.

Plötsligt satte någon igång musik i den stora hallen med schackrutgolv och spegelvägg, ljuset släcktes och en färggrann discolampa sattes upp och så var discot igång. Barn och vuxna dansade.

Vid någon sen tidpunkt började alla bli hungriga så pappan i familjen ställdes sig och stekte ägg, en familj hade tagit med en stor korg ägg från de egna hönsen, alla lämnade dansgolvet i omgångar och åt bröd med ägg ståendes i köket, och till slut, när Runa började bli riktigt trött, gav vi oss av hemåt. Ingen hade kollat klockan, men när vi packade in barn och grejer i bilen och andades rök ur munnen, så kallt var det, slog klockan midnatt, och det hade varit en fantastiskt rolig dag!

Disa och kompis Uma en lugn stund efter Reyes magos-paraden.