söndag 16 oktober 2016

Magsjuka i Spanien

Magsjukan har slagit till.
För andra gången på kort tid.
Det började på måndagskvällen för Disas del, med feber. Hela tisdagen hög feber, hon yrade och såg i syne (bajs överallt), och nu kom magvärken.
På onsdagen gick febern över men då kom diarrén istället. Och här kom jag på, att vilken usel dag att ha diarré på, för det var helgdag och alla affärer stängda. Vi hade inget kycklinglår hemma. Hur skulle jag nu koka buljong till henne?
Jag vet inte hur det är i Sverige, men här tas magen och kosten på allra största allvar. Barn och vuxna med diarré får en lång lista med matordination av doktorn. Inte för att det behövs, för alla vet ändå vad man får och inte får äta vid sådana tillfällen, för att hejda diarrén så fort som möjligt:
Kokt ris. Buljong utan olja, helst på kyckling eller fisk. Vit kokt fisk. Kalkonkött. Naturell yoghurt. Vitt bröd. Kokt kyckling. Dricka hemgjord lemonad med lite salt och bikarbonat. Till exempel. Man får absolut inte äta sötsaker, bakverk, dricka läsk och sådant.
Nåja. Ingen kyckling hemma, men Jesús hade fryst in en kummel som han nu kokade fiskbuljong på, och som han därefter kokade ris i. Disa åt faktiskt en del ris.

Det har varit en segdragen magsjuka, och mycket smärtsam. Disa har haft så hemskt ont i magen, och gråtit och gråtit, och vaknat på nätterna av smärtan, och hon slutade ett tag att dricka vatten eftersom det bara rann ur henne och hon fick ont.
I går, lördag, var hon bättre för hon hade ont bara  ett par gånger, och magen höll igen, men hon var så orkeslös, slapp och helt utan energi. Så klart, hon har ju bara ätit lite ris och lite vitt bröd sammanlagt på fem dagar. Hon orkar inte gå eller leka, bara bli buren och sitta i knät.
Jag tog med henne till mataffären och frågade om en massa saker, men ingenting ville hon ha. Det var eftermiddag och det enda hon hade fått i sig under dagen var 50 centiliter nappflaska med laktosfri mjölkpulver (laktos ska undvikas för små barn enligt rekommendationerna).
Vi stod vid kassan och jag snappade åt mig en klubba. Skit samma spanska kostråd. Disa tycker om klubbor.
Hon var väldigt skeptisk först, men efter en stund började hon slicka på den. Och det fungerade som jag hoppades. När hon fick i sig lite socker fick hon lite energi. Och det lossnade. Hon började dricka lite vatten. Lite äpplejuice. Åt några små bett av ett bröd. Ett fjärdedels mariekex. Mer vatten. Lite skinka. Mer klubba. Lite godis. Och faktiskt hade magvärken släppt.

Jag tror att hon håller på att bli frisk nu.
Men vad den här magsjukan har satt sina spår.
Disa är ju sedan tidigare underviktig. Vi går fortfarande hos specialist för att kolla så att hon fortsätter växa. Vid tvåårskontrollen (två år och två månader) vägde hon 8,7 kilo och det känns som att hon aldrig når upp till niokilosstrecket. Ändå har hon under sommaren lyckats få en liten barnmage, ni vet, en sådan där gullig som putar ut istället för att den går inåt som på Disa annars.
Under de här fem dagarna med magsjuka har putmagen försvunnit. Trosorna i minsta storleken ramlar av, och byxorna som jag sydde in innan sommaren (när man har ett barn som äter lite måste alla byxor sys in, och byxor med snoddar går inte alls för de bara ramlar av) är nu stora. Varenda kota i ryggraden sticker ut om ho böjer ryggen lite, lårbenen är vassa, och när jag ser min lilla unge utan kläder, och ser hennes alldeles för stora mellanrum mellan låren, får jag en kvävande klump i halsen av oro, för hon är så tunn att jag bara tänker på svältande barn som jag har sett på bilder från katastrofområden.
Herregud.
Ungen min.

26 kommentarer:

  1. Bra med klubban! Att locka tillbaka matlusten är ju viktigast. Tycker så synd om Disa, stackars liten...

    Jag har haft problem med magen under massa år, sen jag var 13 och har fått rekommendationerna även från svenska läkare med vitt ris, fisk, kycklingbuljong och naturell fil. Vätskersättning, finns det i Spanien? Googla hur man gör egen annars.

    Krya på er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har något fungerat?

      Vätskeersättning finns, men Disa vägrar. Nu vill hon inte ens ha äpplejuice som hon tycker så mycket om annars. Har nästan slutat med vatten också.

      Radera
    2. Jag har haft perioder när jag knappt kunna äta något annat än vit fisk, potatis och soppa... skulle tro att soppa fungerat bäst, älskar soppa och kanske puré? Då kan man vi i mycket näringsrika saker...

      Yogurt/fil naturell ska ju vara bra för goda tarmbakterier och för mig är det "comfort food" får mig känna mig trygg/hemma

      Mosad banan? Rivet äpple? skorpor brukar funka bra mot illamående.

      Tyvärr brukar ju barn/vuxna vägra äta vid magsjuka, min åt knappt någonting alls i våras under en vecka och fick sen typ halsfluss och tyckte all mat gjorde ont i halsen. Gick ner flera kilo. Förstår att du är orolig så försök locka med allt du kan, ibland får ju just socker igång hungerkänslorna. Leka med vattnet, äta med sked själv?

      Manzanilla? Dricker jag ofta som te och det lugnar...

      Faktiskt en gång när jag varit dålig i flera veckor och gick till läkaren var hans råd att inte äta alls för att starta om systemet... Jag trodde han var knäpp! Men det är ju skillnad med vuxna, som har att ta av...

      Stackars liten!

      Radera
    3. Men du! När J blev magsjuk för några veckor sedan sa hans läkare samma sak. J hade ingen som helst matlust, och enligt läkaren var det bara bra, för om han inte åt skulle diarrén gå över. Och det funkade. För Disa har det inte varit så.
      Stackars liten. Två sjukdomar efter varandra. Klart att han inte kunde äta med halsfluss som för så ont.
      Disa har bara gått ned ett halvt kilo, men eftersom hon är så underviktig märks det tydligt. Och det tar minst ett halvår för henne att gå upp det igen.
      Så tråkigt och jobbigt med dina matproblem. Att vara så begränsad och inte bara kunna njuta av det som finns. Du måste ha fått planera mycket, gissar jag. Hur går det nu?

      Radera
    4. Ja, som glutenintolerant blir det mycket planerande och fundera över kontamineringsrisker, läsa etiketter etc. Jag får tyvärr magsjuka-symptom om jag får i mig gluten så det är liksom inte värt risken. Alla är olika känsliga, jag hade en period i Spanien när jag var dåligt länge troligen pga att jag åt ute varje lunch. Nu mår jag mycket bättre speciellt sen jag inte äter kött (jag äter fisk ofta, kyckling ibland) men även för att jag försöker äta mat som är snäll mot magen undviker ju alkohol, kolsyrat etc.

      Magproblem speciellt IBS är ju svåra att få diagnos på, trots gastroskopi, glutendiagnos etc

      Radera
    5. Skönt att du har hittat mat som fungerar!

      Radera
  2. När sonen var liten och hade problem med magen så var det vätskeersättning som gällde. Här hittar du ett:
    http://www.barnakuten.nu/barnsjukdomar/vatskeersattning/

    Jag minns att det recept jag hade så var det saft i för att det skulle smaka godare och för att sockret behövs för att få kraft! Kraft till att bli bättre, kraft till att orka äta!

    Äppelrasp är ju en klassiker också. Att med en gaffel riva i ett äpple och äta. Jag tror att det är för att man ska äta långsamt i början, stoppar man i sig för mycket på en gång så vänder det bara.

    Magsjukor, det är inte kul det...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon tvärvägrar vätskeersättning. Fram tills i förrgår gick det ändå bra med äpplejuice och vatten. I morgon bitti tar jag med henne till läkaren, det här går inte.

      Radera
  3. Lilla gumman! Vidrigt med magsjuka. S. hade ju det häromveckan och när han får det blir han så fruktansvärt sjuk. Tre gångar har vi fått åka in till doktorn och han har fått dropp efter en sån omgång. Kan hon inte få dropp? Att bli uttorkad gör ju också otroligt ont och man mår skitdåligt men droppet ger en chansen att börja hämta igen det där man tappat.
    Massor med krya och vibbar till Dísa från mitt hörn av världen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, fy vad en magsjuka kan sätta sig! Jag som sett det som en bagatell bara, fram tills nu.
      Det blev dropp. Nu mår hon mycket bättre! Men hon började må bättre redan flera timmar innan droppet på sjukhuset, så nu ska det väl vara över på riktigt.

      Radera
  4. Nu är hon ju sjuk. Men känns lite som om ni behöver specialisthjälp i vardagen? I Sverige verkar det finnas hela team man kan fâ hjälp av med dietist, logoped, lekterapeut... Kanske finns liknande i Spanien eller hjälp att söka privat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, så är det inte här. (Privat vet jag inte.) Vi har fått gå hos en specialist sedan Disa var en och en halv månad gammal. Hon vägs och mäts på alla sätt innan besöket, sedan pratas det om vad hon äter, om hon växt tillräckligt, och jag kan fråga om mat. Ungefär.

      Radera
  5. De där råden om vad man får äta och inte har jag ALDRIG brytt mig om, risavkok liksom, om ungen inte är hungrig hur kan någon då tro att den ska få i sig risavkok som man inte skulle inta i vanliga fall? De får det de vill ha, huvudsaken är att de får i sig något, diarrén beror INTE på på att de ätit något förbjudet utan på att det finns en bakterie/virus i mag-tarm-systemet. Isglass är ju bra grejer med socker och vätska, cocacola ges på sjukhus (släng i en sockerbit så försvinner kolsyran). Min dotter hade salmonella som 2 åring och var jättesjuk och smal, det kan vara bra att ha med i åtanke om diarren är grön, det är tecken på att det kan vara något bakteriellt som faktiskt skulle kunna behandlas med antibiotika....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha! Nä, vem vill ha risavkok?!?
      Men jag tycker inte att råden är så dumma ändå. De handlar ju om att lugna ner magen och bli av med diarrén så fort som möjligt.
      Jesús tar väldigt allvarligt på kostråden, jag gör det inte.
      Läste om isglasstipset igår på nätet, borde ha gjort det tidigare. Nu har vi köpt isglass, D fick välja.
      Visste inte det om den gröna färgen...
      Vad otäckt att din dotter fick salmonella när hon var så liten! Hur lång tid tog det innan hon blev frisk?

      Radera
    2. Innan hon blev helt bra tog väl ett par veckor men då hade jag fått bära henne mellan sängen och soffan för hon orkade inte ens gå. De tog bajsprov på sjukhuset och gjorde tt snabbtest som visade på virus (Rotavirus) trots den gröna färgen. Några veckor senare ringde de från sjukhuset och sa att Emma hade salmonella, de hade låtit odla på bajset ändå och såg detta men då var hon ju redan frisk, hon hade alltså salmonella och rotavirus SAMTIDIGT! Och övcerlevde utan behandling :-)

      Radera
    3. Det måste ha varit ett par ritkigt tuffa veckor för er allihop! Fy sjutton!

      Radera
  6. Hej, Jobbar i ett team för små barn som inte äter. Det gäller andra kostråd osv då.
    Prio 1 är att se till att hon inte är förstoppad. Förstoppade barn slutar ofta att äta eftersom det ju leder till något smärtsamt. Dessutom påverkar det hungern.
    Sen behöver ni kolla alla värden. Järnbrist är t. ex. vanligt.
    Dietister brukar kunna skriva ut näringsdrycker med högre kalorihalt för viktuppgång.
    Att reta matlusten med ngt sött är bra men inte för mycket (då kan man ju bli mätt om man har liten magsäck).
    Tålamod också viktigt. Matointresse tar ofta lång tid att vända...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, så intressant!
      Disa tycker om mat och provar gärna allt nytt hon ser. Men hon äter väldigt lite. Det började med reflux när hon var bebis, sedan har hon bara fortsatt att äta lite. Efter senaste läkarkontrollen i somras slutade jag att vara orolig. Hon äter och växer, bara mindre än andra barn, men frisk och stark är hon.
      D är aldrig förstoppad, men ofta lite trög i magen.

      Radera
    2. Härligt att hon provar och är intresserad. Då är det nog lugnt. Här i Sverige får barn som är tröga i magen ofta Lactulos, en slags söt sirap som mjukar upp bajset och gör det lättare att få ut. Kanske hade varit något? Annars tycker jag det låter sunt att inte oroa sig för mycket. Det brukar ordna upp sig med tiden och alla kan ju inte äta lika mycket, växa lika snabbt och se likadana ut. Andra små tips kan vara att undvika alltför långa matsessioner och undvik framförallt maktkamper (barnet vinner ändå alltid när det gäller maten). Att ge dem sådant de tycker om att äta är också rekommenderat om de är underviktiga med lite dåliga värden. Striden om VAD man bör äta kan man ta efter ett par år när de hullat på sig lite :-)

      Radera
    3. Det låter klokt. Att det där om vad de äter kan vänta. Just nu är det viktigaste ATT Disa äter.
      Vi hade många matkamper när hon var yngre. Jag visste att man inte bör, men ibland blev jag depserat när det gick dagar utan att hon åt. Det hjälper ju inte. Tvärtom ibland.
      Nu får hon äta det hon vill och den mängd hon har lust med. Ibland blir det väldigt lite, ibland mer. Det verkar jämna ut sig, för hon fortsätter att växa ändå.
      Tack för tipsen, och kommentarerna!

      Radera
  7. Gör glass av yoghurtar. Tryck ner en glasspinne i yoghurten (genom plast/papperslocket) och frys in. Antingen att du smaksätter naturell yoghurt med riven frukt, bär, etc eller köper redan smaksätta...

    SvaraRadera
  8. Stackars Disa, hoppas hon kryar på sig snabbt. Det går en massa magsjukor och flunssor även här i Madrid.


    Carina

    SvaraRadera
  9. Jag brukar köpa vätskeersättning på Apoteket i Sverige när jag är där. Det finns med hallonsmak. Sedan ger jag i spruta 5 ml var 5 min. Hittills fungerar det och jag vägrar att ge vatten första dygnet. Går det inte tar jag dottern till sjukhus redan efter ett dygn. Och tidigare om hon vägrat dricka, slutat kissa eller är trött och orkeslös. Då åker jag på en gång. Men utan mat klarar de sig, det är vätskan man måste få i dem. När dottern var riktigt liten så tvingade jag faktiskt i henne vätskeersättning någon gång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har övervägt att tvinga i Disa vätskeersättning med spruta (frivilligt går inte), och annan vätska också. Men tror att dropp på sjukhuset är mindre plågsamt för oss alla. Att få i henne medicin genom spruta är så svårt att vi måste vara två, så en kan hålla fast henne och den andra försöka spruta in något i munnen. Hon kniper ihop läpparna, vrider sig, ruskar på huvudet, och när något kommer in i munnen spottar hon ut det. Hon gråter och kämpar av alla krafter, även när febern är hög.

      Radera