söndag 4 maj 2014

Konsert i Córdoba



Lördagen tillbringades i Europas största industriområde.
Det kändes så i alla fall.

Så här var det:
Jesús har börjat i en ny grupp, och på lördagskvällen skulle första konserten med den hållas, i Córdoba. Perfekt tänkte jag, då kan jag tillbringa dagen i Córdoba.
José Alberto, Loren och Patri hängde på och vi bestämde oss för att åka ihop alla fem.
Planen ändrades dock lite, eftersom en hel dag i Córdoba med över 30 graders värme är rätt jobbigt, samt gravid person som numera bara går kortare sträckor väldigt långsamt... Tja.
Men det var ju lika bra att komma dit lite senare på eftermiddagen istället.
Vi kom iväg en timme sent och åkte direkt mot konsertlokalen för att släppa av Jesús som skulle bära grejer och testa ljud och sånt.
Konsertlokalen ligger i ett industriområde.
Industriområdet saknar karta och gatunamn.
Industriområdet är ENORMT! Där körde vi runt i nästan en timme på varenda jäkla gata och letade efter en lokal som inte ens har en skylt ovanför dörren.
Den visade sig ligga precis vid infarten till området.
Att vi inte lyckades stämma träff med de andra i gruppen vid bensinstationen bredvid XX berodde alltså på att de åkt direkt till lokalen och inte visste var den låg. De kunde bara säga att en stor pingvin var målad på en vägg mittemot lokalgatan.
Rätt trötta släppte vi av J och åkte mot stan, men insåg att det var problem med att hitta ut ur det förbannade industriområdet också, varför vi inte gick ur bilen förrän en timme senare, lagom till solnedgången.
Därav halvtaskiga bilder.
Nåja, ingen var missnöjd, det blev en kort men fin promenad.




I Córdoba firades Cruz de Mayo, då stadsdelarna dekorerar ett kors med vackra blommor, ställer ut öltält och tapasbarer och spelar sevillanas, och varenda människa verkar vara ute och festa.
Dessutom tjuvstartades det lite med La fiesta de los patios som pågår i maj.
Córdoba har fortfarande många gamla hus med patio bevarade i den gamal stadsdelen, och dessa dekoreras otroligt vackert med blommor och hålls öppna så att besökare får kika in under några veckor i maj. Jag tror att det pågår mellan 5 och 18 maj. Rekommenderas!




Vi gick mot moskén/katedralen.
Inträdet är tyvärr rätt dyrt, men ett besök i detta otroliga byggnadsverk är ett måste för alla som besöker Córdoba för första gången (och andra och tredje). Det är helt fantastiskt.




Vi gick ut på bron, tittade på brudpar som fotograferades, hörde sevillanas i bakgrunden.




Vid moskén finns en känd bar, Santos heter den. Den är känd för sina enormt stora potatistortillas.
Det trängdes folk utanför.
Baren är överskattad. Den må ha varit bra tidigare, men de gånger jag har varit där har tortillan varit skräp. Så undvik den, strunta i de hyllande reportagen som tapetserar väggarna.




Vi gick istället till Garum (Calle San Fernando 120-122), en tapasbar som har vunnit olika gastronomiska priser.
Mycket bra mat, men dyr, tapasen kostar mellan 3.30 och 5.90 euro, och de är små, så man ska inte gå dit hungrig.




Det var så sent att vi höll på att missa Jesús konsert, blev dessutom stoppade i en trafikkontroll, men hann precis.
Det är inte min musikstil som den här gruppen spelar. Purulent Necropsys spelar riktigt hård heavy metal. Jag tänkte ändå se konserten, första konserten och allt, men i samma stund som den började blev jag orolig för barnet i magen.
Du är inte klok, tänkte jag för mig själv, du kommer att bli ett sådant där överoroligt nervknippe till mamma, men jag kunde inte stanna kvar i mer än en låt. Tog ett par snabba bilder på vägen mot dörren och stannade sedan ute resten av konserten.




Löjligt?
Jag har ingen aning. Jag vet inte hur starka ljud kan påverka ett barn i magen. men om det redan lyssnar till våra röster i normal samtalston... Här var volymen så hög att det skakade i kroppen.

2 kommentarer:

  1. Nu är jag lite sent ute men jag läste precis dina inlägg om förlossning. Jag har inget jättesmart sätt att formulera detta på men jag vill nog säga ungefär "det fixar sig." Fast på ett sätt som du kan tro på, haha. När du går in I värkarbetet, är mitt I det, då är du inte ditt vanliga själv. Nåt händer, du går in I dig själv - du är helt I nuet och ditt enda mål är att hålla ditt barn I dina armar. Och hur jobbigt det än blir så kommer du, tillslut, att sitta på sängen med ditt barn.
    Jag fick min dotter för ett år sedan, det blev epidural tilkslut; jag kände inte av själva insättningen alls. Så är det nog för de flesta.
    Kanske du kan köra lite gravidyoga, öva på andning och koncentration. Det gäller liksom att hålla "the mind" under kontroll. Resten kommer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lätt att säga att det kommer att ordna sig, men svårare att tro på. Den beräknade förlossningen är fortfarande tre månader bort, det kanske är därför som det fortfarande känns så otäckt. Jag kommer absolut att öva andning och avslappning.
      Skönt att veta att du inte kände insättningen!

      Radera