tisdag 8 april 2014

Cravings

Här skulle jag vilja göra ett kul inlägg om mina galna cravings, sådana där som gravida brukar få.
Men jag har inte haft några roliga.
Är det förresten i början man har dem? Eller kommer de på slutet?

Något konstigt hände faktiskt i början, och det var att jag fick en väldans avsmak för choklad. Och allt annat som inte är riktigt nyttigt. Kände mig lite lätt illamående av att gå förbi kakavdelningen i livsmedelsaffären.
Det var ju olyckligt att det här kom lagom till jul då (vi fick veta den första advent), för vi hade tagit med svensk choklad från vår Sverigetripp och gömt den högst uppe i förbjudna skåpet i köket. För att spara till jul.
Men julen kom och jag ville inte ens öppna skåpet.
Jesús pappa hade köpt olika sortersl turrón, det spanska julgodiset, men jag kunde knappt förmå mig att smaka.

Tjejerna på apoteket tyckte också att det här var illa. Ni vet, vi har ju ett speciellt förhållande till apotekspersonalen här. De vet mer om min graviditet än barnmorskan. och mer än de flesta egentligen.
- Det var verkligen konstigt. Ingen choklad alls, undrade hon som pratar så mycket.
- Nej, ingen alls. Inte ens turrón. Och vi som har flera askar i skåpet.
- Och under jul också. Det var synd. Jag har fått en massa choklad i jul. Har mycket över.
- Jaha.
- Men vad äter du då?
- Tja... blomkål. Och broccoli. Men mest blomkål.
- Blomkål?
- Javisst, jag köper blomkål nästan varenda dag.
Nu lystrade den äldre damen som också blev expedierad inne på apoteket.
- Blomkål! Jag var likadan när jag väntade barn! Det var bara blomkål som gällde!
- Hur äter du den då, undrar apotekstjejen.
- Åh, jag äter den gärna rå.
- Rå?!?
- Ja, jag kokar den för att laga något av den, men för det mesta kan jag inte vänta utan äter den direkt ur durkslaget.
- Hahaha! (Förklaring: här äter man blomkål tillagad, inte bara kokt.)
- Min sambo tycker att det är knäppt, han tycker att det är äckligt och att det bara är för att jag är gravid som jag äter blomkålen så.
- Du ska få ett recept av mig, sa den äldre damen som verkligen har livats upp av det här blomkålsämnet.
- Jag hittade på det när jag var gravid. Det blev jättegott!
Och recept fick jag. Tre gånger upprepades det så att jag inte ska glömma. Fler kunder kom in under tiden och lyssnade på blomkålsreceptet, och jag blev lite besvärad, kände att jag borde betala och gå, men damen gick inte att hejda, och apotekstjejen lyssnade också intresserat. Här hade ingen bråttom.
Receptet verkade bra, men problemet var att jag hade lite vårt för olivolja också och kände att jag nog ville fortsätta med min kokta blomkål ett tag till...

Blomkålsperioden gick över, tomatjuiceveckorna och chokladavsmaken också, nu är nog allt som vanligt igen.

Vad har ni haft för gravidcravings?




16 kommentarer:

  1. Jag hade mest äckel mot allt. Klarade inte av några lukter. Kunde inte äta choklad eller dricka te/kaffe och en massa annat på HELA graviditeten. Cravings kom mot slutet, och det starkaste var tavelkritor. Och betong. Lukten i garaget. Ah… Det enda jag tyckte luktade gott. Jag har fortfarande sug efter betong och kakel såhär 1,5 år senare. Jag föll aldrig för frestelsen dock, förutom att jag slickade på stenar i duschen tills min tunga blödde en gång. Ett tag hade jag mjölk också, men nu snackar vi verkligen sista månaden. Jag kräktes sista gången i v.32, så innan dess hade jag inga sug. Sista månaden var lösgodis gott också, men det var en kort lycka eftersom jag slutade helt med socker sedan då blodsockret blev på gränsen till högt. Jag äter ju inte ”carne roja” heller, men sista månaden tyckte jag att cheeseburgare från McDonalds verkade så himla gott. Den lukt som fått mig att kräkas innan… Jag smakade till och med nån centimeter då och då. Helt oförklarligt för mig idag eftersom jag tycker rött kött är det snuskigaste som finns.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänkte på dig och tavelkritorna när jag skrev inlägget! Men det med stenarna i duschen visste jag inte om. Konstigt att suget hänger kvar så långt efter. I vilken vecka föddes Victor?

      Radera
  2. Jag nådde jätteilla i början och kunde inte äta kött. Det var mitt i sommaren och det osade grillat överallt. Usch! Men mot slutet efter jul blev jag sugen på mjölk. Kunde dricka stora glas kall mjölk. Jag som inte druckit mjölk på flera år. Men det var också det ända jag fick sug efter. Jag är glad att det i allafall inte var något onyttigt. /Hillevi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja mjölk är ju rätt ofarligt! Du kunde ju fått sug efter helt andra saker! Otur med köttet där på sommaren. Hoppas att du kan njuta av grilldofterna det här året!

      Radera
  3. Jag kunde inte dricka kaffe från början - det var så jag fattade att jag var gravid andra gången! Dessutom uttalade jag de för mig ohörda orden "det är för sött" gång efter annan. I vecka 24 gör man ett obligatoriskt sockerbelastningsprov här och det var första gången Ella fick smaka på socker, efter ca 10 min trodde jag att magen skulle lossna, så mycket hade hon aldrig rört sig tidigare.

    Jag köpte en burk med inlagd ingefära, det tycker jag alltid är galet gott men det känns lite knasigt att sitta och äta direkt ur burken så jag passade på när jag var gravid så att jag kunde skylla på cravings. Tzatziki åt jag minst ett par gånger i veckan också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har hört att många kaffedrickare får avsmak för kaffe i början.
      Vad är ett sockerbelastningsprov? Varför gör man det, och hur?
      Att skylla på cravings är en jättebra ursäkt när man är sugen på något ovanligt! Jag skyller på barnet när mitt glassug sätter in :-)

      Radera
  4. Hahaha :) nej jag hade inte heller några roliga cravings, bara mina vanliga fast lite mer, och de bestod av sånt som broccoli, choklad och kakor... hade ett otroligt sötsug särskilt i slutet. Åt ganska mycket yoghurt vilket jag nästan aldrig äter, fast det var inte direkt nån craving. En enda gång precis i början råkade jag ut för en mer rolig craving. Jag blev plötsligt vansinnigt sugen på gurka, jag jobbade som mäklare och nrä jag passerade uteserveringar med mina kunder kände jag liksom hur det luktade gurka. Så på lunchen frågade jag på vårt stammishak om jag kunde beställa en gurksallad. De undrade över det där, om det bara skulle vara gurka, eller hur? Han kunde inte alls förstå hur en gurksallad skulle kunna se ut. Jag sa att det spelar ingen roll, en sallad, bara den har gurka. Naturligtvis fick jag in en sallad som hade allt utom just gurka. En av mina kollegor skrattade åt mig och sa "är du gravid?!". Ingen visste om det då och hon sa det bara på skämt, men då insåg jag själv att jag precis upplevt en riktig gravidcraving haha. Men det var första och sista gången! :D
    /Carin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kul, jag har också haft sug efter gurka!
      Men vad sjutton, vilken besvikelse när salladen inte innehöll en endaste gurkbit! Du skulle ha bett om en sallad med enbart gurka, det hade kanske gått bättre :-)

      Radera
  5. Hej! Själv kommer jag inte ihåg nåt, men jag åt väl allt eftersom jag gick upp till 93 kg :-)
    Det är 42 år sen :)
    Däremot hade jag en arbetskamrat som blev betalningsskyldig för hon "gröpade" ur betongväggen på jobbets toa så det blev en stor grop. Hon hade alltid cement i väskan hahaha...När hon sen fött fattade hon inte vad hon hade för konstigt i väskan :)
    Kram P ♥

    SvaraRadera
  6. Hahahahahaha! Blomkål ja och apoteket! Det är fantastiskt vad de engagerar sig tycker jag! :) Vilka bra tips man får ändå!
    Under första graviditeten hade jag cravings på kött, gärna en stor jäkla stek. Jag var au-pair då och bodde hos en familj som var vegetarianer, så varje gång jag och maken gick ut (typ varje kväll) var vi på jakt efter restauranger med kött. Konstant! Och så ville jag äta vattenmelon! Kött och vattenmelon. Senaste graviditeten ville jag ha svensk husmanskost. Potatis!! Vita bönor! Och så skolmat, panerade fiskpinnar med remouladsås :) Mmmmm...Och så båda graviditeterna ville jag ha mycket sött!

    SvaraRadera
  7. De engagerar sig så mycket att jag drar mig för att gå dit för tillfället. De kommer nämligen att fråga mig om jag har gått in på den rekommenderade hemsidan och börjat göra övningarna som finnsr beskrivna där...
    Vilken otur att just din familj skulle vara vegetarianer! Hur länge jobbade du där, till vilken vecka? Visst föddes N i Sverige, eller har jag fel?
    Nu när du nämner svensk husmanskost undrar jag om inte mitt eget oerhörda sug efter svensk mat hade med graviditeten att göra?

    SvaraRadera
  8. Så de kommer ihåg allt sånt alltså? Gah, DET kan bli jobbigt till slut. Iof är jag sån som inte gärna går till ställen där de känner mig av nån anledning...gillar att vara anonym! hahaha
    Jag jobbade hos min familj fram till vecka 23 tror jag? Då skulle jag resa hem till Sverige igen, så du har rätt, N är född i Sverige. Bra minne du har!

    JA, visst kan det vara så att det var graviditeten som sporrade sug efter svensk mat! Visst är kroppen märklig? Och fantastisk!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är trevligt, men obekvämt ibland, åtminsotne när man har besvär som man inte vill prata högt om:-)
      Kroppen är otrolig!

      Radera
  9. Jag hade inga riktiga cravings förrän i slutet, då var jag så vansinnigt sugen på surt hela tiden. Sura frukter (levde på gul passionsfrukt, lulo och gröna druvor) och supersura godisar och annat surt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Surt! Finns sura godisar i Colombia? Kul att veta att man kan få cravings i slutet av graviditeten också!
      Kanske är den här mitt-i-graviditeten-grejen jag har just nu, med behov av minst en glass om dagen, också en craving:-)

      Radera