måndag 25 november 2013

Fina, fina sondag

Hej bloggvanner!
Dataviruset finns kvar, men ska nog forsvinna i mitten av den har veckan.
Vad kan jag beratta sa lange?
 Jo, i lordags var vi och plockade svamp, Jesús och Patri och jag, och vi fick ihop en hel stor korg full med blodriskor. Vi akte hem och lagade blodrisklunch.

Det ar verkligen, verkligen kallt nu, bade ute och inne. I morse var det inte mer an 13,9 grader inne. Men man vanjer sig gradvis vid kylan. Pa lordagskvallen kandes det varmt och skont i sovrummet nar elementet varit pa en stund och temepraturen stgit till nastan 16 grader, man markte skillnaden nar man kommer fran ett annat rum.

Vi har atit sondagslunch hos Jesús foraldrar. Hans mamma hade lagat min favoritratt, det underbara langkokta kottet med himmelsk sas. Sedan hade hon kopt sotsaker i pa ett konditori, en bricka med pestiños som alla i J:s familj ar valdigt fortjusta i. Det ar ett ganska torrt bakverk indrankt i honung, som sa manga andra av de traditionella bakverken har, ett arv fran nar Andalusien var ett arabiskt land.
Jag tycker inte sarskilt mycket om dessa pestiños, och hans mamma kom ihag det och kopte min favorit; en chokladbomd, glansig, rund, fylld med mork chokladmousse.

Det basta med besoket var, trots maten, trots fler familjemedlemmar pa besok, trots allt, att ett stort paket lag och vantade pa mig. Jag hade varit nyfiken pa det sedan i fredags nar Jesús pappa ringde och sa att han hade hamtat upp ett tungt paket till mig som brevbararen kommit med.
Och det var helt otroligt! Vilket paket jag fick! Jag ska beratta och visa er sa fort jag kan lagga in bilder! (Tack snalla, snalla Anitha!)

Darefter skjutsade jag Jesús till Camas. Pa kvallen skulle det bli premiar for korens nya program, en konsert med svenska och finska kompositorer, i en kyrka bredvid tjurfaktningsskolan.
Jag korde tillbaka till stan, for det var flera timmar kvar innan det skulle borja, och jag gick den ljuvligaste promenad. Jag var sa behagligt matt, log nar jag tankte pa lunchen, fros inte i kvallssolen, gick langs Río Guadalquivir, forbi Jesús farmors hus dar hon bodde, ett gammalt casa de vecinos med patio, forbi inkvisitionsgranden bredvid San Jorgeborgen, under Trianabron, over Trianabron, tittade pa hanglas som karlekspar satt fast, gick utmed floden igen men pa andra sidan. Traffade pa en bekant som det var langesedan jag pratade med, kul! Gick till guldtornet, forbi Maestranza-teatern och sjukhuset vars grundare inspirerat till berattelsen om Don Juan.
Alltsa, det ar en sa vansinnigt vacker stad det har. Med alla lustfyllda byggnader, kakeldetaljer, sa mycket att titta pa. Och hela tiden upptacker man nya saker.
Jag gick langs avenyn, forbi julkrubbemarknaden som satts upp, katedralen varifran det hordes sang, flera kastanjeforsaljare, och jag var sa sugen pa att kopa en strut rostade, salta kastanjer nar jag kande rokdoften i nasan men var for matt. Det var saxofonister som spelade, en djavul som verkade sitta i luften, marionetteater, rullskridskogang, den upplysta bokmarknaden, massor oav folk som gick langs affarsgatorna arm i arm och tittade i julskyltade butiksfonster. Prasslande, nedfallna eukalyptuslov, klapper fran skor, dragspel och kaffedofter fran barerna.

Jag har kameran full av bilder att visa er, och dessutom forbereder jag advenskalendern, det ar ju premiar om bara en vecka!
Snart tillbaka, hoppas jag!

8 kommentarer:

  1. då tog resan en vecka :-)
    så roligt att du uppskattade "julklappen", jag har klurat på det ett tag och kände mig så nöjd när jag fick iväg paketet. kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Da har du klurat bra! Men du kan omojligt kanna dig lika nojd som jag ar glad over paketet!

      Radera
  2. Kul med paketet! Jobbigt med kylan inne... minns den där rysliga kylan mitt år i Andalusien. Fy vad jag frös... Bra att viruset försvinner snart oxå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vintern har ar vedervardig emellanat. Den kanns mycket lang. Jag vantar och vantar pa att den ska ta slut, och det ar bara forsta december... Jatteroligt med paketet!

      Radera
  3. Trevligt inlägg men fy för att ha det så kallt inomhus. Jag hade aldrig lyckats vänja mig. Kram Bosse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, man vanjer sig faktiskt litegrann. Forst kandes 14 grader kallt i kinderna, men det gor det inte langre. Nu ar det 12 grader som kanns kallt:-) Jag fryser hela tiden men man marker faktiskt skillnad pa ett par grader.

      Radera
  4. Jag trodde din favoriträtt var paellan. Rätt ska vara rätt.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmm, men det var innan Jesús mamma började laga det här köttet...

      Radera