Så jag återkommer på måndag med några vettiga inlägg. Som fortsättningen på lärar-inläggen. Och tävlingen så klart!
Kan tala om att det blev persikopaj med marängtäcke till frukost igen (älskar överbliven efterrätt och det är bästa efterrätten ever).
Kan också tala om att jag har bytt frukt- och grönsaksaffär. Den mittemot min copistería (där man kopierar). Gör dagliga besök dit och köper, förutom de basgrejer som behövs, lök, tomater, paprika, potatis, blomkål, aubergine och det andra, ett halvt kilo av de allra sötaste biggaråerna och minst ett halvt kilo fikon. Det är som en drog.
Man går inte in i en liten spansk frukt- och grönsaksaffär utan att prata bort en stund. Nu är inte jag särskilt pratig av mig (Jesús kallar mig på skoj antisocial), men de här som jobbar i butiken är det, så därför vet de förstås var jag kommer ifrån, hur länge jag varit här, varför och så vidare och så vidare. Och vilket fotbollslag min sambo hejar på.
Det var den vanliga frågan:
- Betis eller Sevilla?
- Betis, sa jag, och fick genast en spontanreaktion där de två i butiken samt kunden som var inne gjorde vågen och tjoade som om Spanien hade gjort mål i någon viktig final.
Rätt svar alltså.
Jag kan fortsätta handla där.
Skönt.
Bueno! Hejja! Lite avundsjuk på "bas- grejs- affären"...dock. ;-) Njut bästa Annika! Med vänlig hälsning Piafia
SvaraRaderaDet är helt klart en trevlig del av livet här, detta med de små basgrejsaffärerna! Jag kan njuta för oss båda!
RaderaHahaha!" Grattis att du fick behålla din nya affär! Det där med fotboll är så intressant. Lika mycket som den kan föra folk tillsammans, kan den också skapa klyftor :) Själv är vi mer för Premier League än spanska ligan. Och där med också Liverpool!
SvaraRadera... och när vi nu talar om fotboll kan jag berätta att depresionen i landet efter gårdagens förlust mot Brasilien är så stor att jag inte hört en enda nämna den ens.
RaderaAnnika! *suck*
SvaraRaderaIbland blir jag rädd för vad du utsätter dig själv för :(
Jag är helt för att man måste få unna sig själv godsaker men persikopaj med marängtäcke är kanske inte den mest idealiska maten för en diabetiker att börja dagen med.
Kramar
Då ska jag försöka lugna dig så att du inte går i Sverige och oroar dig.
RaderaJag äter inte persikopaj till frukost varje dag (den är jäkligt jobbit att baka). Inte varje vecka heller. Eller månad. Inte andra bakverk heller. Det är ingen vana jag har att äta söta bakverk till frukost.
Dessutom, och det här borde om något lugna, testade jag blodsockret både före och efter frukost, och det var jättebra båda gångerna.
Jag är (för stunden) lugnad :)
RaderaKramar
Jag blir också lite nyfiken på det här med diabetes och sötsaker. Mest för att min okunskap vad det gäller diabetes är rätt stor. Skulle vara intressant om du ville berätta lite mer!
SvaraRaderaÅh, det finns mycket att säga om det!
RaderaDet första jag vill säga, som många inte tänker på eller känner till, är att en typ 1-diabetiker (som inte har någon fungerande insulinproduktion alls) behöver insulin för allt som är blodsockerhöjande. Inte bara godis eller kakor, utan även äpplen, knäckebröd och ett glas mjölk.
Det viktigaste för en diabetiker är att hålla blodsockret jämnt och lågt, utan vare sig toppar eller dalar. Det är svårt, för det finns så många faktorer som påverkar. Stress, promenader, sjukdom, ledsnad, dagarna innan mens, allt möjligt. Det gäller att hålla koll genom att ta blodprov. Man vet ungefär hur mycket insulin maten man äter kräver, men sötsaker, som alla borde vara försiktiga med, kan ställa till blodsockret om man inte vet hur stor dos man behöver. Det är lätt att ta antingen för mycket eller för lite. Eftersom diabetes påverkar hela kroppen på sikt, det är ju inte naturligt att få insulinet utifrån, är det extra viktigt för en diabetiker med att äta bra.
Men sötsaker är inte längre förbjudet, som det var tidigare (när jag fick diabetes till exempel), tack vare forskning och nya, snabbverkande insulinsorter.
Bra att veta är ju också, att när blodsockret sjunker är det just snabbt socker som en diabetiker behöver.