onsdag 20 februari 2013

Rasistlandet Sverige

Det sägs ibland, inte sällan förresten, att vi utlandssvenskar förhärligar vårt hemland Sverige.
Alla vi svenskar tror ju att Sverige är bästa landet i världen, eller hur? Det står det i alla fall i Jesús guidebok över Sverige, och jag tycker allt att det stämmer rätt bra. Bästa sjukvården. Mest jämställt. Bäst moral. Ärligast. Tryggast. Bäst behandling av slaktdjur. Bäst kvalitét på mat. Och så vidare.
När man flyttar utomlands kan förhärligandet bli värre, i alla fall i början. Man längtar hem och tänker på allemansrätten, naturen, maten, folket, kulturen. Berättar gärna för de nya vännerna i det land man hamnat vilket bra land Sverige är.
Jämför.
När jag blir arg över något i Spanien jämför jag ofta med hur det är i Sverige, vilket säkert är irriterande för närvarande som måste lyssna.

Efter ett tag upptäcker man saker i det nya landet. Som är bättre än i Sverige. Som är mycket bättre än i Sverige.
Det är ganska många saker.

I Spanien har Sverige gott rykte, och mina svenskelever ser landet som en förebild, paradiset nästan, där inga problem finns. Där man jobbar åtta timmars arbetsdagar, har fritid, lediga helger, får lön som man kan leva på.
De vet ingenting om rasistlandet Sverige, att nästan tio procent av svenskarna är så främlingsfientliga att de röstar på rasistpartiet Sverigedemokraterna, och ingenting vet de om Sveriges omänskliga behandling av hjälpsökande flyktingar.
Ingenting vet de.
Jag berättar, men de tror mig inte.

När Jesús kommer hem ska jag berätta om nioårige Hinok.
Jesús kommer inte att bli förvånad.
Han har hört mig berätta många historier om Sverige.

9 kommentarer:

  1. Väldigt bra inlägg!

    Jag såg Sverige som ett idealiskt land men när vi flyttade (tillbaka) dit märkte jag att det inte alls var så!
    Det kan kännas som små problem, men det är mycket skitsnack i Sverige, alla pratar skit om varandra och sätter sen upp en "heeeej hur mår du" fasad när dom sen träffar personen som de pratade skit om fem minuter tidigare.
    Alla tar så lättsamt på allting, t.ex sjukdomar; "det är nog bara en förkylning" "drick mer vatten" m.m. Jag är för mindre mediciner och att inte gå till läkaren för minsta lilla som de gör t.ex här i Frankrike, men ibland skulle man vilja bli tagen mer på allvar i Sverige.

    Jag skryter inte längre om Sverige för fransmännen, Frankrike är också ett bra land. Det är mitt land nu och jag vill inte stå med en fot i Sverige och en fot i Frankrike hela livet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skulle vara intressant att höra, i en längre kommentar här eller i ett inlägg på din blogg, vad du upplevde när ni flyttade till Sverige, och varför ni valde att flytta tillbaka till Frankrike. Vad du förvånades över.
      Jag tycker också att sjukdomar tas på för stort allvar (här alltså, Frankrike känner jag inte), det borde vara något mellanting Sverige-Spanien/Frankrike.

      Radera
    2. Bra idé! Jag ska nog börja fila lite på ett sånt inlägg! =)Tack för tipset!

      Radera
  2. Jag håller med...smygrasismen är ännu värre tycker jag. Att kalla folk för "svartskallar" vänner emellan, öka på rykten om både det ena och det andra. Det gör mig galen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst, främlingsfientligheten är mycket, mycket större än vad en Sifoundersökning gällande Sverigedemokraterna visar.

      Radera
  3. O ja! Kan verkligen känna igen mig i det du skriver. Man berättar, berättar och berättar (även) om det dåliga med Sverige, men det är ingen som tror en. :) Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nix, Sverige är ju drömlandet för många. Landets trista sidor når inte fler länder än möjligtvis grannländerna.

      Radera