tisdag 24 april 2012

Vad äter vi i Sverige?

- Alltså... jag kan inte få in i huvudet att linser och kikärter innehåller kolhydrater. Jag har aldrig lärt mig det. I Sverige äter vi knappt sådant.
Diabetesdoktorn: - Nähä? Och vad äter ni då?
- Potatis.

I Sverige är linser och kikärter inte husmanskost. Det är det här. Här äter man sådan mat redan som liten.
Potatis är ett tillbehör precis som grönsaker kan vara. I Sverige är potatisen, eller riset eller pastan, lika viktigt som köttet eller fisken. Det blir väldigt konstigt om man får in en tallrik kött eller fisk utan potatis i Sverige. Om man inte går på någon sådan där konstig diet förstås.
Jesús säger att vi äter få saker i Sverige. Jag har börjat hålla med honom.
Musslor, snäckor och olika sorters bläckfiskar är mycket ovanligt att vi äter i Sverige.
Sniglar: ännu ovanligare.
Kanin: ovanligt.
Vaktel: ovanligt.
Man äter fler delar av djuren här än i Sverige. Den delikata, möra griskinden till exempel, hur ofta köper vi det i Sverige? Och hur ofta använder vi benen och svålen? Inte är det många som äter inälvsmat numera? Väldigt, väldigt ovanligt att äta hjärna, komage, djurtestiklar eller grisfötter.

Söta bakverk och bröd däremot. Där vinner Sverige!

Bild från stock.xchng

4 kommentarer:

  1. Annika, i Sverige äter vi sedan urminnes tider ärtsoppa och bruna bönor. Eller? Det är iaf våra linser och kikärter. Och baked beans som blev väldigt poppis på sextitalet, (kanske för att skolungarna började åka på språkresa och bodde hos engelska familjer).
    Potatisen tappar i popularitet. Barnfamiljen äter ris och pasta. Ingen tyx orka skala och koka potatis, kanske steka fryst klyftpotatis, pyttipanna eller pommes.

    Apropå spanska especialidades. Min forna svärmor (i Madrid) gnaskade med stor iver i sig skinnet/köttet?/ på de kokta hönsfötterna (inget ska förfaras...) Hursomhelst brukade hon glatt påpeka att hon var "från landet" och tillät sej därmed att göra lite som hon ville. (Ja, jag saknar henne)
    En annan kvinna i hennes ålder (tjugotalist) bosatt i Sverige med mellaneuropeiskt ursprung tycker att det är den naturligaste sak i världen att gå till fiskhandlarn och köpa torskhuvuden, som hon kokar, innehåller tydligen en hel del mat...

    Dom friterade puntillitas som du introducerade för mej kommer jag nog inte att äta igen, inte sen jag sett dem i färskt tillstånd med ÖGON. Dom var ju dolda under frityrsmeten...
    Tänkte under den här spanienvistelsen på att det är VÄLDIGT mycket som är friterat på de spanska matställena.

    Här är vi inte så mycket för att fritera, vi grillar. Och det ska vara fina köttbitar, välputsade. Snabbstekta. Ingen modern, stressad svensk människa ägnar sig åt långkok eller nån som helst planerad matlagning, tycker jag mig ha förstått. Mamma Scans uppstekta köttbullar med kokt pasta och ketchup får ofta mätta hungriga barnmagar till vardags. Eller grillkorv, eller fiskpinnar, kanske med pulvermos.

    Det är inte det att vi inte har matkultur att ösa ur - vi skiter i den. Av alla våra fiskarter är det väl bara torsk, helst filead direkt ur frysen, som vi vågar oss på, och vem äter grisfötter i dag? Under min uppväxt (40-50-60-tal) var kokta kalla i gelé min stora förtjusning. Finns det ens att få tag i? Knappast i vardagslivsmedelshandeln.
    Går du på restaurang finns bara "fin mat", inte typisk svensk mat, även om eventuell husmanskost kan finnas på lunchrestaurangen.
    Smårätter som tapas, raciones etc har vi knappt.
    Det får bli korv och bröd eller hamburgare i kiosken.
    Det är ju en trist matkultur vi skaffat oss, när restaurangbesöket blir en så stor och kostsam affär att det är något man sällan unnar sig - krävs nästan speciella tillfällen.
    /Katrina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var ett bra inlägg om mat. Visst har vi matkultur att ösa ur, men vem bryr sig om den idag?
      Jag skulle säga att förr åt man ärtsoppa och bruna bönor, men hur vanligt är det numera? Inte många äter ärter, bönor och linser varje vecka i Sverige. Du fick mycket friterad mat, men här äter vi mest grytor, skulle jag säga. Fisk friteras ofta, men inte mycket annat. Och det som steks, steks i lite olivolja.
      Vi köper också fiskhuvuden, att koka buljong av. Mums!

      Radera
  2. Hemma hos mig och sambon finns det alltid flera olika sorters linser och bönor. Är ju även en bra proteinkälla när man, som vi, knappt äter kött. Och de flesta jag känner äter mycket av just linser och bönor. Däremot äter vi potatis max en gång i månande...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst, det är en utmärkt proteinkälla! Bra mat helt enkelt.

      Radera