Hos damen i brödaffären

- Var var det du kom ifrån nu igen... Holland?
- Nej, Sverige.
Köper bröd hos den vänliga och pratsamma damen i brödbutiken.
- Då är du väl van vid sådant här väder, säger bröddamen och nickar menande ut mot den mulna himlen.
- Där är det mycket värre, svarar jag. där regnar det varje dag. Och är kallt och blåsigt.
- Sverige... Sverige... Var ligger det nu igen? Är det nära Finland?
- Ja, och granne med Norge.
- Vänta! Jag studerade det i skolan när jag var ung. Vänta...
Bröddamen tar fram ett papper och börjar rita.
Hon ritar en... penis. Alltså med... hm... pung och allt. Jag blir alldeles generad. Kommer det grova skämt nu? Kan jag smita?
Bröddamen är klar. Drar ett rakt streck genom hela bilden.
- Sådär! Det här är Sverige, eller hur? Och detta är Norge!
- Uhm... ja, ungefär, säger jag, tar pappret och förstör snabbt figuren genom att rita dit ett till land.
- Och det här är Finland, på andra sidan av det här lilla havet. Och där nere Danmark och Tyskland.
- Min syster har varit i Finland. Hon sa att det var fult. Ingenting att se.
- Jaså, säger jag och börjar le, men hinner inte svara för det plingar i dörrklockan och en äldre man kommer in för att köpa bröd. Jag tar min brödpåse och säger hej då, och börjar skratta högt så fort jag kommer ut. Skrattar hela vägen till grönsaksaffären.
Det är ju det jag har sagt hela tiden!
Jesús har i flera år envisats med att vilja åka till Finland, och jag säger alltid att där finns ingenting att se, det är alldeles ointressant i jämförelse med Sverige och Norge. Han hävdar att om det ligger så nära vackra Sverige och Norge finns det ingen möjlighet i världen att det är fult.

Egentligen vet jag ju inte. Har inte varit i Finland. För Åland och Helsingfors räknas inte.
Vad säger ni, ni som läser? Har jag rätt eller fel? Borde vi åka till Finland någon gång?