Vildsparris

Det har varit en lång och het sommar i Spanien, men samtidigt som jag åkte till Sverige för en vecka i slutet av oktober kom regnet och kylan. Sedan dess har det varit kallt, vi har haft på elementet nästan varje kväll, och om jag inte vore rädd för att någon propp ska gå om jag använder både dator och element i samma rum skulle det stå här bredvid och värma mig just nu. Men det blir trippla tröjor och filt istället.
Regnet ja, landsbygden har börjat få färg igen efter att ha varit brun sedan maj. Överallt ser man kraftiga plantskott tränga upp ur jorden.
Vi slog in en kniv i en handduk och gick ut för att leta vildsparris. Handduk behövs för att skydda händerna mot de vassa taggarna, kniven skär vi av sparrisen med. Sparris växer under träden när det har regnat, men det kanske inte är säsong ännu, vi hittade ingen. Å andra sidan var jag ju ute med Jesús som bara har hittat en enda vildsparris någonsin. Det var för ett år sedan. Han använde den till en tortilla.
Det blir ingen sparristortilla till middag ikväll, men jag tänkte baka muffins. Skulle redan ha varit igång om jag inte hade skrivit av receptet, som jag hittade på nätet, med tuschpenna på en post it-lapp. Satte upp lappen på köksskåpet ovanför vasken, men lappen släppte taget, singlade ned i en kastrull med vatten och alla bokstäver flöt bort. Lärdom: skriv inte recept med tuschpenna.