lördag 18 april 2020

Trettiofjärde dagen i karantän - familjeliv och kvinnovåld

Får man bli trött på sin familj?

Jag har den bästa lilla familj jag kan tänka mig och vill inte byta ut den mot något i världen. Men. Ibland behöver man komma ifrån varandra en liten stund. Det ÄR påfrestande att vara tillsammans dygnet runt. I fem veckor.

Jag blev så oerhört trött på gnäll, skrik, att inte få äta middag i tystnad och stillhet och hinna känna smaken på maten, att någon får arga utbrott hela tiden, att en annan blir irriterad för att jag skrattar, vilket sannerligen inte händer ofta de här dagarna... Jag blev så less. Jag hade velat stänga dörren efter mig och gå iväg och fysiskt vara ifrån min familj ett par timmar. Men det gick ju inte. När tar den här karantänen slut egentligen?! Jag tror att det kommer att bli mycket parterapi och skilsmässor framöver.

Nu har jag en fin familj och vi trivs ihop, för det mesta, men jag har vänner som inte befinner sig i samma situation. Och det går inte att tänka bort de fall där fysisk och psykisk misshandel är vardag. Så utsatta de kvinnorna och barnen är nu!

Här i Andalusien kan utsatta kvinnor säga ett kodord när de handlar på apoteket för att personalen ska tillkalla polis. Jag har läst att samtalen till kvinnojourerna har ökat med drygt 47 procent i april, jämfört med förra året, men jag har ännu ingen tidningsartikel att länka till, ska söka vidare för att få det bekräftat.


10 kommentarer:

  1. Hej Annika!
    Ja det är ju inte konstigt att det blir bråk...påfrestande för många. Här i huset var det slagsmål och en kvinna gallskrek ett par ggr...hyr visst. Vet inte men nu har det varit tyst.I porten mittemot (där hunden nu tacklat av och knappt kan gå i en atico)blev det slagsmål i trappan ut...en tjej slog på en kille och han tog emot, till slut så vände hon tillbaka till trappan och in. Helt rabiat var hon. Obehagligt att se.
    Ja man förstår ju att det larmas på kvinnojourerna. Och - det är inte slut än...rykten överallt i pressen om förlängning. Hatar rykten.
    Smittan har ju inte stoppats trots karantänen...analysering av detta skrev just Sydkusten.es i dag...Ingen rolig läsning.
    Men ánimo eller hur! Kramar P ♥♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så obehagligt. Det är nog många, många som har det tufft nu.
      Nu sägs det att barnen ska börja få gå ut om en vecka. Hoppas att det är sant!

      Radera
  2. Visst får man bli arg på och trött på sin familj! Hade jag aldrig blivit det hade jag nog spruckit många gånger. Hur mycket man än älskar dem så får man också ibland inte tycka om dem. I grunden, men inte i stunden, finns trots allt kärleken.
    Hemskt med denna ökade kvinnomisshandel, bedrövligt, men inte oväntat, tyvärr.
    Sköt om er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I grunden men inte i stunden - det var bra sagt. Så är det.

      Detsamma!

      Radera
  3. Jisses, jag kan bli hur trött som helst på dem! Gäller ju bara att veta att det är en kortvarig trötthet, att den går över. Har man en halvtaskig relation innan så gör nog karantänen inte direkt att det blir bättre.

    Det där med Mascarilla-19 har jag inte fattat hur det går till. Ska den som behöver hjälp lämna sitt sjukförsäkringskort då också och via den får polisen adressen? Åker polisen hem och plockar mannen medan kvinnan är på apoteket eller går hon hem och väntar? Fy vilken situation det måste vara.

    Ta hand om er! Och skratta måste man göra, titta på roliga Youtube-videor med katter som gör knasigheter!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte heller... Är glad att inte vara i en sådan situation.

      Youtube är en skattkammare!

      Radera
  4. En bild från Lissabon av ett hus där någon hängt ut ett lakan med texten "My husband is for sale" har blivit lite viral här. Haha!
    Jobbigt för många, säket, men å andra sidan får de som mobbas och vantrivs i skolan en paus, om man ska tänka positivt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så positivt hade jag inte tänk. Det var fint.

      Kul med lakanet!

      Radera
  5. Jag tycker det vore konstigare om man INTE blev trött och arg på varandra ibland om man som ni är instängda mestadels i ett hus...
    Och hu så hemskt att ha en familjemedlem som misshandlar i denna situation. Läste också att många nu dricker mer än de brukar och det var inte bra av flera skäl naturligtvis.
    Jag tycker ni är fantastiska som klarar det så bra som ni gör! /Annika F

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi håller ut, mer kan man inte göra :-)

      Jo, det vore nog konstigare om man aldrig blev trött på varandra...

      Radera

ny gadget

ny gadget