fredag 24 april 2020

Freedomtravels gästinlägg om folkhälsan under och efter en karantän

Idag gästas bloggen av Helena Bergström, som har skrivit ett mycket intressant inlägg om en karantäns påverkan på folkhälsan. En del av er känner igen Helena från den stora resebloggen Freedomtravel, som hon driver tillsammans med Peter, men hon är inte bara resenär av rang, utan också folkhälsovetare! För fem år sedan sågs vi i Sevilla, när hon och Peter reste i Europa med husbil under ett år. Här kan ni läsa om vårt möte.

Hur folkhälsan påverkas av en karantän är något som jag funderar mycket på, så det känns verkligen roligt att få publicera Helenas gästinlägg:


Hur påverkas människors hälsa av en lång karantän?




I samband med coronakrisen pratar man ofta om människors hälsa kontra samhällets ekonomi. Man vill rädda liv genom att stänga ner samhällen, samtidigt som man ser att nedstängning ger enorma långsiktiga konsekvenser för företagen och landets ekonomiska utveckling. Men hälsa och ekonomi är inte bara motpoler i den här svåra situationen. Hälsa och ekonomi hänger också väldigt tätt samman, och hälsoriskerna handlar långt ifrån bara om virussmitta. Om man lyckas minska smittspridningen genom att sätta människor i en lång påtvingad karantän, hur påverkas då deras fysiska och psykiska hälsa?


Som folkhälsovetare är det intressant att se hur folkhälsa plötsligt blivit ett ämne på allas läppar. Samtidigt är det lite fascinerande hur var och varannan människa från den ena dagen till den andra gått och blivit ”hobbyepidemiolog”. Personligen litar jag hellre på experter som vigt sina liv åt virusbekämpning än på veckans tyckare på Facebook. När man ska få bukt med en knepig brand rådfrågar man ju hellre brandkåren än någon random kändis som råkar ha en åsikt.


Jag har doktorerat i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, med inriktning på matvanor, fysisk aktivitet och funktionsnedsättning. Virus är alltså inte alls mitt ämne, men när jag fick frågan om att gästblogga om karantänens påverkan på människors hälsa insåg jag att jag har många funderingar kring detta. Som underlag har jag utgått från sammanställningar av forskning på området som gjorts av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm.

Risker för psykisk ohälsa

När människor stannar hemma under lång tid, med inga eller begränsade möjligheter att gå ut, skapar det en påfrestande stressituation. Familjer måste samsas på en liten yta, samtidigt som de kanske måste hantera oro för sjukdom, ekonomi och framtid. Studier från Kanada och Kina under SARS-epidemin 2003 visar att människor som varit isolerade under lång tid i hög utsträckning utvecklar depression eller posttraumatiskt stressyndrom. Enligt en amerikansk studie fick barn och vuxna i karantän fyra gånger högre värden på en skala för posttraumatiska stressymptom, jämfört med de som inte suttit i karantän.


Vissa grupper löper ännu större risk för psykisk ohälsa än andra. Barn och vuxna med ångestsyndrom har till exempel högre risk att utveckla svårare psykiska besvär. Att klara av skolarbetet kan vara extra svårt för barn som har inlärningssvårigheter, eller inte får tillräckligt stöd hemma. Barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som har stort behov av rutiner i vardagen, kan också må mycket dåligt om de vardagliga rutinerna plötsligt ändras. Framför allt kvinnor och barn löper dessutom ökad risk för våld i hemmet.


På lång sikt kan man vänta sig många psykologiska konsekvenser i spåren av coronan och karantäntillvaron. Förutom instängdheten i sig självt visar erfarenheter från tidigare finanskriser att den typen av stress- och orossituationer leder till ökad förekomst av ångest, depression och självmord. Det har till exempel uppskattats att cirka 10 000 människor tog sitt liv på grund av finanskrisen 2007 - 2009, i USA, Kanada och Europa sammantaget.


Risker för förändrad alkoholkonsumtion

Coronapandemin påverkar ekonomin negativt vilket faktiskt kan leda till att alkoholkonsumtionen minskas. Samtidigt är det vanligt att människor i krissituationer känner oro och stress, vilket också kan öka konsumtionen eller bidra till ”intensivkonsumtion”. Ett plötsligt intensivt drickande kan leda till mer våld i hemmen, och om familjemedlemmar under karantän är instängda tillsammans på liten yta kan riskerna bli ännu större.


Risker för dåliga mat- och rörelsevanor


En strikt karantänsituation innebär att en stor del av all vardagsaktivitet, som att promenera eller ta trapporna upp till kontoret, uteblir. Samtidigt försvinner alla möjligheter till träning på gym och andra aktivitetslokaler. För barn försvinner också många möjligheter till spontan lek och rörelseglädje, på skolgården, i parken eller i kvarteret.


Att ersätta bristen på rörelse med träning i hemmet kan vara väldigt svårt, eller kräver åtminstone extremt mycket motivation och disciplin. Det kan också vara svårare att hålla fast vid hälsosamma måltidsrutiner, när andra rutiner i vardagen fallerar. Om man dessutom känner oro eller stress är det lätt hänt att matvanorna blir sämre.


Risker för ökade socioekonomiska klyftor


Det finns socioekonomiska skillnader i hälsa i alla delar av världen. Människor med sämre socioekonomiska förutsättningar löper ofta större risk för ohälsa, och karantänsituationen kan bidra till att skillnaderna mellan olika grupper i samhället blir ännu större.


I grupper med låg socioekonomi är det generellt sett vanligare med psykisk ohälsa, otrygga hemförhållanden och att sakna en ekonomisk buffert, vilket gör att man drabbas ännu hårdare i en situation som denna. Det är också rimligt att anta att människor med sämre socioekonomi bor trängre, och i mindre utsträckning har tillgång till uteplatser, vilket gör att situationen blir än mer påfrestande. Skolans struktur är ofta extra viktig för de barn som har det svårt hemma, som är i riskzonen för kriminalitet eller inte får tillräckligt stöd av föräldrarna. Därför drabbas dessa barn hårdare än andra.


Så, är det rimligt att sätta ett helt folk i påtvingad karantän?


Jag ska inte ge mig på att bedöma när det är nödvändigt att sätta ett helt folk i karantän och inte. Alla länder har olika förutsättningar, och jag överlåter åt experter att avgöra vad som är bäst i varje enskilt fall. Det man kan säga med säkerhet är att de negativa effekterna av karantänen på befolkningens hälsa blir stora och kommer påverka under lång tid. 


Coronans påverkan på samhället handlar alltså inte bara om insjuknande i covid-19 å ena sidan och samhällsekonomiska problem på grund av karantänen å andra sidan. Man måste också ta med i beräkningen hur karantänen påverkar hälsan hos befolkningen, och i slutändan, hur många dödsfall den leder till i form av självmord, våld eller alkoholrelaterade skador eller sjukdomar.


Men, om man nu ändå bedömer att man måste försätta ett helt land i karantän, vad kan då landet göra för att minska de psykologiska skadorna? Enligt en forskningsartikel i den aktningsvärda tidskriften Lancet från februari 2020, finns det några saker ett land bör göra om det försätter sina medborgare i karantän:

·       Informera befolkningen om vad som händer och varför

·       Hålla karantänperioden kort, och bara förändra längden om det är absolut nödvändigt

·       Säkerställa att basvaror (som mat, vatten och mediciner) finns tillgängliga

·       Notera att de flesta negativa effekter kommer från begränsning av frihet – frivillig karantän är i mindre utsträckning kopplat till ångest och komplikationer

·       Förstärka känslan av altruism (medmänsklighet och osjälviskhet) som människor med rätta bör känna




/Helena Bergström, Med Dr i folkhälsovetenskap, med inriktning på matvanor, fysisk aktivitet och funktionsnedsättning. Bloggar också om resor, äventyr och camping på www.freedomtravel.se




18 kommentarer:

  1. Intressant! Tack för att du delar med dig, Helena!

    SvaraRadera
  2. Mycket bra och tydligt formulerat, Helena! Allt detta går att förstå och ta till sig för alla, och jag tror alla håller med. Desto otydligare och svårare att förstå sig på det andra. Smittspridningen och viruset...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helena är bra på att skriva! Man fattar precis!

      Radera
  3. Tack Helena och Annika. Egentligen är det ju inte något konstigt.

    Den här är så bra: "Personligen litar jag hellre på experter som vigt sina liv åt virusbekämpning än på veckans tyckare på Facebook. När man ska få bukt med en knepig brand rådfrågar man ju hellre brandkåren än någon random kändis som råkar ha en åsikt."

    Random kändis... haha!

    Det måste vara skitsvårt för de styrande att bestämma karantän eller inte. Alla länder har så olika förutsättningar och sedan bor folk tio personer i en tvåa eller två på en finca med två kilometer till närmaste granne. De flesta bor väl däremellan och det är därför det blir så svårt, vi åker alla på restriktioner som om vi bodde tio personer i en tvåa.

    Härda ut och göra det bästa av situationen. Lättare sagt än gjort. Men vad är alternativet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just nu finns inga alternativ...

      Jag gillar hur Helena beskriver hur svårt det är att hålla motivationen uppe för att motionera på egen hand, hemma varje dag! Så sant!

      Radera
  4. Superintressant att läsa. Vi märker att många av våra vänner och bekanta liksom tappar fotfästet just nu när de inte går till jobbet och knappast träffar andra människor. Folk är uppe till fyra på morgnarna, slutar äta på vanliga tider, osv. Jag kan mycket väl tänka mig att alla som redan har missbruksproblematik eller är psykiskt sköra har oerhört svårt att hantera all den extra tiden kombinerat med all osäkerheten ekonomiskt och om framtiden :(.

    Det ger mig också tankar om mitt upplägg för undervisningen. Å ena sidan är det många som inte fixar att vara på ett tyst ställe och logga in sig en viss tid varje dag. De måste jobba extra om de har jobb eller har ärenden eller balanserar med andra familjemedlemmar om tid och sånt. Å andra sidan kan det ju innebära en viss stabilitet - ett ankare - för de som behöver det att logga in sig en viss tid varje dag för sin kurs. Hm.

    Svårt hursomhelst att fånga upp alla som har det extra jobbigt just nu!
    Tack igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken fin och läsvärd kommentar. Tack för den!

      Radera
  5. Tack Helena och Annika för intressant blogginlägg! Verkligen tänkvärt och informativt. /Annika F

    SvaraRadera
  6. Tack för att jag fick gästblogga hos dig Annika! Och tack för fina kommentarer! Jga har nu delat inlägget på vår FB-sida.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack igen för inlägget! DUMT att jag inte fick till det snyggare på sidan! Ska se vad jag kan göra åt det!

      Radera
  7. Läsvärt och mycket intressant! Tack för inlägget Helena och Annika!
    Det kan vara svårt att sätta sig in i hur andra har det och särskilt i en situation som denna. I stort sett alla mina nära vänner och bekanta har jobb som kan skötas hemifrån väldigt enkelt. Vi har telefonmöten varje dag och vännerna ringer vi ofta. Jag talade med en kollega vars fru är virologist. Hon jobbar och har jobbat extremt mycket och långa dagar och han är själv med 3 barn (två tonåringar och en på 6 år). Jean är ALLTID glad men igår hörde jag för första gången trötthet bakom skrattet. Vi pratade om allt och inget i 15 minuter och sen kändes livet lite bättre för oss båda. Karantänen påverkar inte mig mycket. Jag tror till och med att kunna jobba hemifrån varje dag för mig hjälper mig enormt att kunna ta mig tillbaka från min utmattning. Jag lider däremot med dem som är ensamma, rädda och kanske är på väg mot just utmattning pga karantänen... I Frankrike ska karantänen bli mindre strikt from den 11 maj, hur det kommer att ta sig ut vet ingen just nu. För min del kommer jag att fortsätta jobba hemifrån för jag har för lång väg till jobbet och min "säkerhet" (nu låter jag som en "random kändis" ha ha) kan inte garanteras och på den tiden det tar för mig att åka till jobbet kan jag smittas och sedan smitta mina kollegor.
    Det är oroliga och konstiga tider vi lever i, jag vågar inte tänka på hur det kommer att influera våra sätt att agera på efteråt. Förhoppningsvis till det bättre och när nästa kris kommer (för det lär den göra, ledsen för att låta pessimistisk här) så är vi alla bättre rustade!
    Hoppas att ni får en fin helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror du att du kan fortsätta att jobba hemifrån när allt detta är över? Är det lika ovanligt i Frankrike som i Spanien att vara så flexibel? Här vill man i regel ha kontroll över folk och se dem jobba, det är mycket ovanligt att kunna arbeta hemifrån. Men det kanske blir en ändring efter allt detta...
      Så tufft för din vän! Jobbar han samtidigt som han är hemma med barnen? Är det möjligt! Vilket stresspåslag i så fall!

      Tack detsamma, hoppas helgen är glad och härlig!

      Radera
    2. Jag kommer att fortsätta att jobba hemifrån två dagar i veckan när vi väl kommer att få komma tillbaka till jobbet. det gjorde jag även innan detta så det blir ingen större skillnad för mig. På mitt företag han man kunnat jobba på distans sedan 2010 ungefär, men har inte gjorts systematiskt sedan tre år ungefär. Man måste ha försäkring när man jobbar hemma, en korrekt uppkoppling osv. så det tog lite tid innan det kunde verkställas för alla. Här finns det en del som också vill "ha koll" på sina anställda men efter strejken i december och nu pandemin har även de fått ställa om.
      Min kollega Jean är från Guadeloupe och det skämtas om att de från franska öarna stressar ALDRIG, men han lät trött i fredags. Han har bestämt att handlingen sker på onsdag morgon och då är han inte tillgänglig. Det fungerar inte för honom annars. Vi har tur som jobbar med människor som ser till vårt bästa först. Det är tillåtet att vara "mindre" produktiv och informerar man bara sin chef om situationen är de mycket förstående.

      Radera
    3. Jag tror att du har haft tur med din arbetsplats!

      Radera
  8. Krokofanten, skönt att det funkar bra för dig att jobba hemifrån! Kanske blir det en utveckling av detta också. Vi hade tekniken redan innan, men många blir mer vana att använda den nu. Samtidigt gäller ju detta för vissa grupper i befolkningen. Många har ju inte dessa möjligheter. Alla jobb kan inte skötas hemifrån och en del, till exempel äldre, kan vara ovana datoranvändare. Så även här blir det ju skillnader. Ha det fint!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag skrev till Annika så har vi praktiserat hemmajobb ganska länge även om det inte gäller alla eller systematiskt. Jag jobbar dessutom inom IT så jag kan systemen och verktygen. För andra kan det naturligtvis vara och är knivigare. Det ser jag på kollegor från andra avdelningar som ser datorn som otrevlig accessoar. Sen är det ju som du säger, en bagare kan inte jobba hemifrån, inte en lokalvårdare eller sjuksköterska heller.
      Jag är medveten om att både min sambo och jag är privilegierade som har denna möjligheten och som jobbar på ett företag som varken friställer eller använder korttidsarbete. Det kommer definitivt att bli ett före och efter Corona inom många områden. Säkert både bra och mindre bra! Han en fin fortsättning på helgen!

      Radera

ny gadget

ny gadget