tisdag 1 oktober 2019

En måndagsförmiddag i Aracena



Dagen börjar 07.30 med att Jesús nyser. Eller egentligen har jag varit uppe en timma redan och jobbat vid daton, en lugn, ensam stund. Men nu nyser Jesús på nedervåningen.

Jag stelnar till. Slutar andas för att lyssna. Jesús är en mångnysare. Sex-sju gånger brukar det bli. Där kommer nästa. Och nästa. Varför går han inte ut och nyser?! Eller håller igen? Jag vill ropa åt honom, men vågar inte hyscha ens. Och nästa nysning. Och... där kommer Runas skrik.

Efter 25 minuter ger jag upp, jag får henne inte att somna om. Hon har vaknat en timme för tidigt.

Jag går ner för trappan med henne i famnen. Säger inte allt jag har i huvudet till Jesús, det vore en trist start på dagen, utan nöjer mig med ett "Hon vaknade när du nös" och lämnar över henne till honom för att hinna jobba 15 minuter till, innan han och Disa åker till skolan.


Jag har någon idé om att Runa är så trött att hon säkert somnar i vagnen nu när hon har vaknat extra tidigt, att vi kan gå på långpromenad. Bäst att passa på nu innan det börjar bli hett ute. Så vi drar ut.

Köper frukost i mataffären. Drickyoghurt, bröd, lufttorkad skinka och kallt vatten. Bebisen somnar i vagnen. Jag sätter mig på en bänk där vandringsleden till Linares börjar, mittemot ålderdomshemmet, för att äta frukost.






Allt för snart kommer en pratsugen, mycket gammal man och sätter sig bredvid. Trevlig, javisst, och det är inte dumt att höra hur vacker man är så här på morgonkvisten, men jag har svårt att äta frukostmacka och prata samtidigt. Dessutom vaknar Runa. Jag tackar för mig och går vidare, i hopp om att Runa ska somna om.

Runa somnar inte om. Jag sätter mig i en liten park och äter klart frukosten. Hör bjällror. Ljudet kommer från en getflock som vallas av två äldre män i solhatt samt två hundar. När jag tittar ner på marken är det fullt med små svarta pärlor, de är visst ofta här och betar, vilket förvånar mig. Det är visserligen gränsen mellan villaområdet och ängen, men går getterna verkligen här på trottoaren? Det tar en stund innan jag inser att de svarta pärlorna på marken inte är getbajs, utan nedfallna oliver.

När frukosten är slut går vi vidare. Förbi Disas förra skola, och jag känner hur glad jag är att hon inte går där längre. Vi fortsätter mot centrum, jag tittar upp mot berget, som jag alltid gör, går inte att undvika, och jag tänker att det är allt bra högt i alla fall, jag har ingen lust att gå upp dit med vagnen. Runa gnäller som en påminnelse om att vi inte heller ska upp för berget nu, men väl halvvägs eftersom vägen till andra sidan stan går uppför.

Det doftar gott av jasmin.




Jag stretar upp för värsta backen i stan, den till teaterkontoret. Högst upp i backen skjuter jag vagnen ovanför mig och inte framför på grund av den galna lutningen, och kommer upp till slut och får höstens teaterprogram utskrivet på papper. Konstaterar att det tyvärr varken blir nycirkus eller balett den här säsongen, men en dans- och musikföreställning för barn verkar intressant. Runa, som somnade till i vagnen, vaknar nu igen efter att den har stått stilla.


Runa är på dåligt humör, hon har alltid svårt att somna i vagnen, så promenaden blir inte så lång som jag hade tänkt. Men vi kommer fram till mataffären, där jag köper lunch, choklad, lyxsmör i plåtburk och en massa kallt att dricka, vatten, läsk och lemonad, för nu är det hett ute. Går hem och undrar om jag skulle hinna blogga lite, men Runa vaknar förstås när vagnen blir stilla.

Tja. En vanlig måndagsförmiddag i Aracena.

Vad gjorde ni på måndagsförmiddagen?





6 kommentarer:

  1. Trots en trött Runa låter det väldigt mysigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är det faktiskt :-) Tur att vi inte bor i storstan längre!

      Radera
  2. Månda ... var det i går eller? Jag är så trött så jag tappat kontrollen jag med, känns det som. Var hos gyn och drog bort spiral (hur kul är det på en skala?) för att se vad som händer nu. Har kommit i "nästa fas i livet" och sover sedan ett år tillbaka inte på nätterna, fått sömntabletter, hatar tabletter, de funkar inte helt och hållet, trött ...

    Så. Nu har jag gnällt. Annars är det bra! :D Undrar vad 17 vi ska äta till middag, bara. Så attans trött på att komma på något som funkar för allas smaker och magar. Och min ork. Jaha ja. Nu gnällde jag lite till. Sorry.

    Jag går istället och tittar på mina fröer och ser hur de gror och mina sticklingar, hur de börjar rota sig. Mycket roligare! Då blir jag på bra humör igen.

    Blev på bra humör också när jag på ett spanskt forum hittade folk som sålde pelargonsticklingar av de lite roligare slaget. Så trista på viverosarna här. Vågar jag tro? Eller kommer den där förbenade äckliga fjärilen vars larver käkar upp de stackars pelargonerna inifrån? Ska jag ge upp detta med pelargoner?

    Det är inte sant, lyckades börja gnälla igen.

    Nysningarna, är han förkyld eller allergisk? Eller bara dammigt?! Haha, du ska se hur det ser ut här och då har jag inget att skylla på förutom att jag avskyr att städa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, det låter som om du behöver få ur dig lite du också!

      Sömnbrist tar ju knäcken på en, allting påverkas av sömnbristen. Hoppas din sömn blir bättre snart! Jag har alltid haft lätt för att somna, mitt enda problem nu är att jag inte hinner sova tillräckligt, och att en liten person väcker mig var och varannan timme. Men det kommer ju att bli bättre!

      Städ är ett tråkgöra, vardagsmatlagning likaså!


      Varken förkylning eller allergi, han bara får nysattacker ibland. Väldigt irriterande :-)

      Radera
  3. Hej Annika!
    Nysa...vet en som allt nyser (nös)7-10 ggr :-) Kanske är ett spanskt fenomen? Allergiska mot polvo? Fin promenad med en del avbrott fick du.
    Själv flyttar jag till mitt gamla place i morgon, spanjoren har tagit in på äldreboende...jaja han kommer nog ofta och hälsar på...sover siesta...hur orka flytta? Varmt...vamos a ver... sobrevivir...?
    Från norrläge nu till sol från morgon till kväll.
    Kram!! P ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, ibland får man bara försöka överleva :-)
      Hade jag bott närmare dig hade jag kommit över och hjälpt till med flytten.
      Verkar det bra, äldreboendet?

      Det är säkert ett spanskt fenomen, det där med nysningarna :-) De är så känsliga, spanjorerna!

      Radera

ny gadget

ny gadget