måndag 3 december 2018

Tapas, nötter, orientering och ett efterlängtat möte

Jag har skrivit så lite den senaste tiden att jag inte ens tar med kameran ut längre. Det måste jag ändra på. Det hade varit kul att ha bilder från den här dagen!

Alltså, lördagsplanen var att städa huset och göra måstegrejer för att nästa vecka ska börja lugnt. Vi skulle bara ut i skogen och plocka kottar och pinnar först, att ha att tända brasan med. Och tja, varför inte ta en utelunch? Den där lilla restaurangen i Galaroza, till exempel, den som är så trevlig.

Vi kom tidigt och ägaren häpnade över hur stor Disa blivit, och undrade varför Jesús hade kryckor. Jag häpnade över att han kom ihåg oss, vi har nog inte ätit där på ett år åtminstone. Jättegott och kul och billigt, ett väldigt bra besök helt enkelt! Ensaladilla, patatas bravas, croquetas, bläckfisk, kött med svampsås, glass till efterätt... Oj, vad mätta vi blev!

Jesús hade ingen lust att åka någon annanstans än hem och sova siesta efter det, men vi svängde in i Fuenteheridos i alla fall. Kottar behövdes, och jag skulle köpa valnötter från trakten.

Vilken otrolig folksamling vi möttes av! Vad var på gång? Vi fattade snart att den orienteringstävling som Disa och jag eventuellt skulle var med i hade lockat mängder av folk, och de spenderade hela dagen i Fuenteheridos. Det var fortfarande två timmar kvar till start, och folk samlades runt den enorma paellapannan för att äta lunch. Jesús blev ideligen stoppad av lärarkollegor och föräldrar och ungar som undrade när han skulle komma tillbaka till skolan. Han jobbar ju i Fuenteheridos det här året.

Även jag kände några stycken, den goa punkmamman som hade campingrestaurangen, till exempel, och jag pratade lite med Jesús ena chef, vars hund Vargen försökte döda häromdagen. Men det var en speciell person som jag spanade efter... Någon som Jesús pratat om sedan början av läsåret, en som jag inte trodde att jag skulle få träffa igen. Det är den fantastiske barnmorskan som var med när Disa föddes. Otroligt nog har även han flyttat hit till bergen, precis som vi, och ett av hans barn går i Jesús klass. Och tänk, han VAR där! Lite gråare, mer skägg, men samma ögon...
(Jag skrev om honom här och här.)

Men jag ska inte gå in på det mötet nu (men det var väldigt roligt att få träffa honom igen). Disa och jag var med i orienteringstävlingen, i familjeklassen. Det är så ovanligt med orientering i Spanien att ingen vet vad det är, men just här i bergen finns otroligt nog en orienteringsklubb. Och att jag, en svensk från Orienteringslandet Sverige var med, väckte uppmärksamhet :-) Kontrollerna var bara i byn för oss som tog det lugnt, men det var inte så bara, det var många år sedan jag orienterade, och det var svårare än jag trodde att använda en orienteringskarta i en by. Och här går de upp och ner för backar hela tiden. Dessutom var det en massa specialuppgifter. Jättekul var det, men D och jag gick tillbaka till Jesús på torget efter drygt en timme när mitt blodsocker sjönk, det började mörkna, Jesús satt glad på en bänk vid punkmammans godisstånd och hade en pappåse med böcker bredvid sig.

Visste ni förresten att man inte stämplar längre vid kontrollerna, utan använder en liten elektronisk pinne som man stoppar i ett hål?

Disa lekte med några ungar på torget, det kom fler och fler som gick i mål, jag gick och kikade på de frestande jättekorvarna i småbutikerna. När vi frös alla tre bestämde vi oss för att åka och handla och sedan åka hem, men så såg vi hur det rök från ståndet där det hade serverats paella och senare bakverk. Nu bjöds det på rykande het buljong, som värmde så gott.

Det var en väldigt rolig dag, och vi som har tänkt att vi vill flytta till Fuenteheridos är nu övertygande. Vilket speciellt ställe det är!

12 kommentarer:

  1. Oj, så det kan bli! Och så härligt att höra din positiva röst i inlägget.

    Har du ingen kamera på mobilen? Jag tänker, bättre än inget. Och ofta blir det ju ganska OK bilder med dem, mycket beror ju på fotografen också.

    Så jaha, blir det husjakt i Fuenteheriodos nu? Vilket ... udda ... namn, förresten. Borde betyda något typ Skadekällan? Låter ju lite sådär. Eller menar man att där finns en källa man ska besöka om man har skador? Eller är källan de har i byn skadad?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är positiv emellanåt :-)

      Jo, kamera finns, men så ska bilderna in i datorn, och det tar sån tiiid!

      Radera
    2. Mina bilder i mobilen laddas upp automatiskt på OneDrive eller Google Photo and därifrån kan jag sedan lätt ladda ned till datorn.

      Till vår kamera måste man sätta i en sladd och leta upp i kameran (finns säkert bättre sätt men har inte brytt mig) och då blir det så bökigt, det där med att plugga in ... Sladden ligger redo så egentligen är det intet krångel men i alla fall.

      Radera
    3. Det här låter väldigt smart och tidssparande, och jag har ingen aning om vad du pratar om :-) Men jag ska kolla upp, när jag har lite mer tid.

      Radera
  2. WoW vilken dag då alltså!!!Hittade fina bilder på kommunen. Vackert!
    Lustigt namn...De sårades källa kanske?
    Kram P ♥♥

    SvaraRadera
  3. Åh så fin helg ni verkar ha haft! Det är skönt att komma ut och iväg lite, brukar jag tycka. Jag kände mig lite instängd i Almonte när vi var där i vintras, och då var det härligt att åka på en liten tur till någon annan by. Jag hoppas att ni någon gång, om inte alltför länge, kan köpa eller hyra något boende i Fuenteheridos. Då kommer vi och hälsar på! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste ni! Vi håller tummarna!

      Jo, mna behöver allt komam ut och se något annat ibland! Även om det bara är grannbyn!

      Radera
  4. https://elpais.com/diario/2002/05/31/andalucia/1022797346_850215.html

    Här hittade jag en artikel om ortnamnet Fuenteheridos. Eftersom jag inte orkar läsa hela artikeln kan jag bara återge att i början av artikeln spekuleras det i att namnet kom från ett brev som några skrivit till myndigheterna någon gång förr i tiden när byn tillhörde Galaroza. I brevet var det dock ett kommatecken mellan La Fuente och heridos. Denna källa känns ju inte helt säker. Var är brevet? osv.

    Det står även att namnet kan ha kommit från la Reconquista, cuando los heridos eran cuidados con agua de la fuente. - Från återkristnandet när de skadade vårdades med hjälp av vattnet från byns källa.

    Någon som orkar läsa längre i artikeln och kan utreda detta bättre än mig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Effektiva människa! Jag kommer säkert att orka läsa artikeln snart, bara inte nu :-) Intressant det du berättar ändå!

      Radera
    2. Oj, inte bara jag som är nyfiken på namnet alltså!

      Radera

ny gadget

ny gadget