fredag 30 november 2018

Blodproppen

Det finns en fortsättning på det där trista inlägget om Jesús olycka och min stress. Ni vet, jag gick ju och räknade dagarna tills de skulle ta bort gipset, i tron att allt skulle bli bra sedan. Ja. Men nej. Två dagar efter att gipset var borta gick han och fick en blodpropp i benet.

De lugnaste dagarna på hans första tre veckor långa sjukskrivning på grund av blodpropp, var märkligt nog när han var inlagd på sjukhuset. För då var det en person mindre att ta hand om, och jag kunde äta ett päron vid datorn istället för lunch, för att försöka hinna ikapp med jobbet (omöjligt). Sedan fick han komma hem, med stränga order att inte röra sig överhuvudtaget, förutom att gå på dass, och åka till sjukhuset i Rio Tinto var fjärde dag för blodprov.

Det har varit en ren mardröm. Flera gånger om dagen har jag varit tvungen att stanna upp och andas, eftersom jag inte lyckas dra in tillräckligt med luft för att det har varit så stressigt. Men det vände förra måndagen. Jag är en seg person, men då höll jag på att knäckas, gränsen var nästan nådd, och jag bestämde mig för att köpa flygbiljett till min bror så han kunde komma och rädda mig. Den kvällen var jag så lugn att jag jag satte mig och såg en serie med Jesús istället för  att jobba innan jag la mig. Och på onsdagen samma vecka var J på läkarbesök, och fick efter det börja gå igen. Ja, mer än så, han får röra sig utanför huset, köra, göra saker. Lite i taget har han kunnat släppa kryckorna alltmer, har kört själv till läkaren en gång, kan ta hand om Disa, diska, laga mat...

Vi firade med ett restaurangbesök i en närliggande by. Ett rustikt ställe där en stor tant grillade vårt kött över den stora öppna brasan inne i restaurangen.

Man kan ju tycka att allt borde vara bra nu, Jesús rörlig, om än väldigt långsam, men stressigt fortsätter det att vara. Främst för att jag inte hinner jobba som jag borde på grund av en massa egna läkarbesök. Så mycket tid som ska tas igen... Men det tar vi någon annan gång.

16 kommentarer:

  1. Hej Annika!
    Inte roligt att få sån stress hela tiden. Har undrat hur läget är men nu vet vi. Hoppas allt blir bättre nu. Ta det så lugnt du kan, man har bara ett liv...man kan bli sjuk och då...vad är meningen...Jag vet inte lätt :)
    Kramar!!! P ♥♥♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om två veckor ser det ut att bli bättre. Sedan kommer julhelgen och då tänker jag inte jobba. Och redan nu i veckan händer något väldigt roligt (även om det ser ut som att jag måste ta emd jobbet dit), så allt är inte elände :-)

      Radera
  2. Men snälla rara! Fy så hemskt! Hur mår han nu?

    Jag visste inte om att du har en bror, förresten. Vet att du brukar bo hos en farbror eller morbror när ni åker till Sverige men en bror har jag inte hört talas om.

    Stress är inte bra men det vet ju redan om. Så ta hand om er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo då, det finsn en bror också :-)

      Jesús mår mycket bättre. I morgon får han träffa läkare igen och höra hur länge han ska vara sjukskriven. Jag hoppas att det blir åtminstone en och en halv vecka till, för annars skiter sig hela planeringen, jag måste ha bilen, och han också! Efter nästa onsdag kan han få börja jobba igen, för mig :-)

      Radera
  3. "En olycka kommer sällan ensam" heter det visst och det stämmer verkligen i ert fall. Jag önskar er alla stort lycka till med allt framöver och hoppas att ni får en lugn 1:a advent i morgon. "Efter regn kommer solsken"! :) /Annika F

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag glömde bort första advent, men fick en massa välbehövlig tid med lilla D, som jag knappt har varit med alls den senaste månaden, så det blev bra ändå!

      Radera
  4. Men oj, så tråkigt att höra! Förstår verkligen stressen. Hoppas att oturen och ohälsan vänder nu, och att du kan få ett riktigt välförtjänt jullov i december!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, vad jag ser fram julledigheten! Inget jullov på min skola, men det är ju ändå en del röda dagar!

      Hur går det för dig? Vad händer? Jag saknar din blogg.

      Radera
    2. Jo, jag kämpar på här i Sverige. Slåss för att ta mig in i kommunikationsbranschen i Stockholm, men det är inte helt lätt.

      Har faktiskt just precis bokat en resa till Spanien i slutet av december. Kanske ses vi då?

      Radera
    3. Det vore väldigt roligt! Hör av dig! Har du kvar mitt telefonnummer, så kan vi skicka whatsApp. Kanske har ni lust att ta en tur till Aracena? :-)

      Radera
    4. Ja, det har jag! Vore kul att ses i Aracena. Vi hörs längre fram :)

      Radera
  5. Ja fy vad kämpigt du har haft det på sista tiden, Annika! Jag hoppas att det lugnar ner sig snart. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, hoppas det! I min framtidsspaning ser det lugnare ut sista veckan före jul, men det kan vara en illusion eftersom jag inte räknat med den stora elevavgången då ;-)

      Radera
  6. Hoppas ni kryar på er och får det lugnare snart bägge två!

    SvaraRadera
  7. Tack, vi håller tummarna för det!

    SvaraRadera

ny gadget

ny gadget