torsdag 14 september 2017

Skolstart för treåringen

- Ja är sto, säger Disa, och på sätt och vis är hon det, stor. Tre år fyllda, då börjar man skolan här i Spanien. Educación infantíl. Jag skulle nog säga att det är ungefär som svensk förskoleklass. Barnen går här i tre år, lär sig ofta både att läsa och skriva och siffror, och en massa annat, men det leks också.
Denna skola för små barn är inte obligatorisk, men alla barn går här. Till skillnad från dagis är det kostnadsfritt (såvida man inte väljer en privat skola) och något annat finns inte för barn medan föräldrarna jobbar.

Förra veckan tog jag med Disa till hennes nya skola, med ursäkten att jag behövde titta på elevlistorna (de olika grupperna, vilken lärare de skulle få, klassrum, tider...) som sitter uppsatta, men egentligen var det mest för att Disa och jag skulle bekanta oss med skolan tillsammans, i förväg.
Det var bra att vi gjorde det. Disa lekte på den stora skolgården med lekstugor och lite av varje, och fick träffa sin lärare Virtu, en liten blond dam som verkar bra (och som alla talar gott om) och fick se sitt klassrum, där det finns leksaker och färger och en massa roligt runt bänkarna.
Även om Disa blev blyg när vi träffade Virtu tyckte hon så mycket om skolan att hon blev jättearg senare på eftermiddagen över att vi inte åkte dit igen.

Något som jag tycker mycket om på den här skolan är deras inskolning. På dagis är det ofta bryskt, föräldrar får inte komma in och inskolningen består av att man lämnar barnet ensamt bara en eller två timmar de första dagarna istället för heltid (5 timmar). Här får vi föräldrar följa barnen till klassrummet, hämta där också, och barnet är i skolan med bara halva gruppen under en och en halv timme de två första veckorna.
Jag har bara sett ett barn gråta här. I Jesús skola, där inskolningen är mer traditionell (lämna vid skolporten, ensamt barn följer med läraren in, längre dagar) gråter nästan varenda treåring.

I går var Disas tredje inskolningsdag och hon gick rakt in i klassrummet och fram till Virtu själv, utan att säga hej då. Hon är glad och säger själv att hon har haft roligt och att det ska bli kul att gå tillbaka nästa dag. Helt annorlunda mot dagis, där hon aldrig trivdes. Vi märkte det på henne.

I måndags var det informationsmöte för föräldrarna. Vi satt på pyttesmå stolar i klassrummet och fick papper att fylla i om barnet och familjeförhållande, pricka i om barnet ska ha religion eller inte (alltså katolsk lära), välja föräldrarepresentant, samla in pengar att köpa barnens material för, förslag på hur födelsedagar kan uppmärksammas i skolan, när läraren är tillgänglig för föräldrasamtal, idrottskläder på torsdagar, att inte mors och fars dag firas utan Familjedagen, att om barnet kommer tio minuter för sent får det stanna med rektor fram till rasten klockan 11.30 för att inte störa lektionen, och så vidare.

Jag kan inte jobba under Disas inskolning. Å andra sidan är den viktig för henne. Och oss. Vi lär oss nya rutiner alla tre. Som att hon MÅSTE lära sig att äta frukost, och vi måste ta bort hennes siesta. Skolan har samma tider som dagiset: 9.00-14.00. Varje dag ska barnen ta med något att äta på rasten 11.30-12.00 (kommer Disa äta något???), enligt ett bestämt schema, till exempel smörgås måndagar, frukt tisdagar och så vidare. När jag hämtar Disa kl 14 går vi hem för att äta lunch. Under goda omständigheter är hon klar vid 15, men förmodligen senare. Att därefter lägga henne och få henne att somna, tja, det blir minst sagt en sen siesta. Men när hon inte sover blir hon för trött för att äta middag.

Ändå... Det känns bra. Jag tror att Disa kommer att fortsätta trivas, och få kompisar. Spännande!



26 kommentarer:

  1. Stränga regler för sen ankomst redan på dagis, ändå lär sig inte spanjorerna punktlighet! Haha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-)
      Jag tycker att det är skönt att man inte bara lever efter klockan här, utan också faktiskt... lever.

      Radera
  2. Vilken mjuk och bra inskolning. Och jätteviktigt med en bra fröken. Hur stor är klassen. I Frankrike måste barnen i lilla sektionen alltså treåringarna sova middag klockan halvett. Ibland finns sovsal. Skoldagen är lite längre. 8:30 till 15:00 eller 16:00 och för en del barn fritids efter till 18:30. Här är det 25 till 30 barn och en fröken och oftast en assistent. Lunch är trerätters och mellanmål består av formeln mjölkprodukt frukt och spannmål. Om barnet går på fritids.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 19 barn i klassen, en fröken och en till som hjälper till ibland.

      Radera
  3. Intressant att läsa om hur skolan är i Spanien men undrar om du menar som svensk förskola eller som svensk förskoleklass (förskoleklass är det 6-åringarna går på den riktiga skolan innan de början ettan).

    Min 6-åring har precis börjat förskolklass på den stora riktiga skolan och har börjat med modersmål. Fått sin första spanskläxa med att lära sig vokalerna och försöka skriva/fylla i enkla ord. På förskolan hade han väldigt lite "skriva, läsa, räkna" och jag tror att förskoleklass är ett mellansteg innan ettan som är mer "skriva, läsa, räkna". Han har t.ex. samma ämne i två hela veckor, fokuserar t.ex. på svenska eller matte med fokus på naturvetenskap.

    Skönt att det känns som hon kommer trivas! Det gör så mycket att det känns bra. För oss har det varit en känslomässig bergodalbana de första veckorna men nu, äntligen känns det bra. skönt att lämningen känns mindre traditonell.

    ha ha för Bortugals kommentar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag menade verkligen svensk förskoleklass. Även spanska educadión infantíl är förberedande inför den riktiga skolstarten, men en ganska lång förberedelse.
      Jag har förstått att man i Spanien lär sig räkna, läsa och skriva tidigare än i Sverige. Det är inte bättre.
      Vad fint att din pojke får modersmålsundervisning! Det vore intressant om du ville berätta mer om den nya skolan och hur det fungerar. Hoppas du fortsätter blogga!

      Radera
  4. Vad härligt att det har gått bra! Och fy vad bryskt att vissa skolor inte låter föräldrarna komma in? Jag har ofta tänkt att på mitt jobb som engelsklärare att "undrar inte föräldrarna vad som händer i klassrummet?" Hade det varit mitt barn hade jag gärna närvarat på någon lektion för att se hur de går till. Föräldrarna betalar ju ändå för att deras kids ska få lära sig engelska!

    Simone

    P.S Flera gånger har jag försökt kommentera dina inlägg, men de verkar inte komma fram. Provar därför från Google-konto.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad synd att det inte fungerar att kommentera! Jag vet inte vad det beror på!
      Det är väldigt ovanligt att föräldrarna får komma in på skolan, eller dagiset. Jag undrade ofta hur Disa hade det på dagis, än mer eftersom jag märkte att hon inte trivdes, men som sagt, man får inte komma innanför dörren. Nu i skolan kan vi vilken måndagseftermiddag som helst komma och prata med Disas pedagog om hur det går med allt, den möjligheten fanns inte på dagis där man bara växlade några ord i dörren vid hämtning.

      Radera
  5. jo, jag vet ju inte hur uppgifter/läxor ser ut i spansk skola (educacion infantil) men jag tror att uppgifter han fick i Spanska är för mindre barn. Dani har precis lärt sig alfabetet och skriva alla bokstäverna (endast stora bokstäver - ej små eller skrivstil). Under förskoleklass kommer de fokusera på årstiderna, mest naturvetenskap, svenska och matte. men om jag förstått det rätt inte så mycket skriva/räkna på papper utan mer praktiska övningar.

    Ja, jag är mest nyfiken. Berätta gärna mer och visa om Disa får hem några läxor... Intressant ändå med skillnader eftersom studier visar att barnen kan lika mycket senare, tror typ i 10-års ålder är de ikapp även om svenska barn börjar senare... (förutom i matte kanske?)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min son börjar i morgon åk 7 i spansk skola efter att precis gått ut åk 5 i Svenska skolan i Fuengirola. Under sommaren har vi tränat matte och det verkar som att spanjorerna håller ungefär samma takt i matte som svenskarna bara det att de ju börjar ett år tidigare så därför ligger ju sonen ett år efter i det. Men det löser sig, han är duktig.

      Det ska bli spännande att se hur hans kunskaper i de andra ämnena ligger i förhållande klasskompisarna. Jag tror - eller hoppas - att han ligger före i engelska.

      Radera
    2. Bella: Jag har läst om forskning som visat att fri lek fram till skolstart, på dagis och så, gynnar inlärningen hela livet, men framfr allt märks det i skolan. Här i Spanien finns inte fri lek ens på dagis.
      Jag tror att Disa kommer att få hemuppgifter, men det är i så fall saker som hon gör tillsammans med oss, eller att under en veckas tid öva på att plocka ihop sina leksaker till exempel.
      Emma: Jag har väntat hela veckan på ett inlägg om skolstarten :-) Han är säkert bättre på engelska! Det kommer att bli bra!

      Radera
  6. "completan sus nombres con los vocales que faltan"-övningar. Jag undrar även om de använder "silabas". De jag har frågat har sagt att så var det när de var små men inte längre i spansk skola...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skriv gärna och berätta hur det går!

      Radera
  7. Det ska bli väldigt intressant att höra hur det går med ätandet! Kanske hon dras med av de andra barnen, att hon fokuserar på dem så att ätandet bara går av sig självt.

    Tänkte på siestan, du tror inte att det räcker om ni liksom bara vilar 15 minuter, sitter lugnt och läser en bok? Så gjorde de på dagis i Sverige. Alla skulle ta det lugnt efter lunchen, de som kunde fick sova medan andra fick krypa upp i soffan med fröken och lyssna på en bok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänkte på inskolningen också. Det finns nog för- och nackdelar i det mesta. Ofta är nog den långa inskolningen man har i Sverige ganska påfrestande också, barnen lär sig av föräldrarna att det ska gråtas för mamma och pappa vill inte känna sig övergivna (vem har mest separationsångest - barn eller föräldrar?). Sedan finns det så klart barn som behöver mjukstartas.

      Skönt att det verkar gå bra för Disa i sin nya skola! Stora tjejen!

      Radera
    2. Jag vet inte mycket om inskolning, men tänker också att det finns för- och nackdelar. Att göra som här fungerar ju jättebra. Dagisets metod, att lämna det lilla barnet ensamt med okända människor, tycker jag inte om.
      Disa brukar se barnprogram efter maten, det är en slags vila också, men tröttheten går inte över.
      Ätandet har ändrats. Hon äter just nu fantastiskt bra en gång om dagen. Vi får se hur det fortsätter. Jag är mest bekymrad över att hon ska gå hungrig i skolan eftersom hon knappt äter frukost.

      Radera
  8. Vilken bra inskolning. I Frankrike är det som du beskriver oftast den traditionella inskolningen. Oh nej min kommentar verkar inte heller ha kommit fram. Jag undrar hur stor klassen är och hur mânga pedagoger det är. I Frankrike är det obligatorisk siesta första âret 3 âringarna (och ofta "lugn stund" andra âret). Har man tur finns det sovsal med söta sängar, nappar och gosedjur. Skoldagen är längre 8:30 till cirka 15:30. Ibland har barnen mellis och fritids efter skolan och blir hämtade runt 18:30. Föräldrarna kan inte komma in i skolan om man inte deltar i en utflykt. Eller kanske ett speciellt projekt. Men i "förskolan" kan man lämna och hämta utanför klassrummet men man stiger inte in i klassrummet... Man kommunicerar med fröken oftast via en "kontaktbok och läxbok" och ibland via en blogg eller email. Det är 25-30 barn och 1 fröken (första âret en assistent). Barnen har gympa, musik, engelska och ibland simning förutom lektionstiden ibland med pedagoger utifrân. De flesta skolor har en "elektronisk tavla" och ett kanske ett litet antal läsplattor. Maten är delvis ekologisk, delvis närodlad och bestâr av tre rätter som äts runt 12:00. Regnar det stannar man inne och en utflykt kan ställas in.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den hamnade i mappen för spam-kommentarer :-) Jag har svarat på antal barn där.
      Jätteintressant, och kul att få veta hur det är i Frankrike!
      Disas fasta ämnen är gymnastik, engelska och religion. Nej, just det, vi har valt bort religion. Vet inte vad hon får göra när de andra har religion.
      Här finns möjlighet att lämna barnet någon timme tidigare på morgonen, och även att köpa till skollunch för dem som inte kan hämta barnet kl 14. Många kan inte det eftersom de flesta som jobbar slutar kl 14, för att sedan börja igen efter siestan, kl 17.

      Radera
  9. Min unge född 2011 har precis börjat första klass i Frankrike. Han ska kunna skriva skrivstil (mycket viktigt) men bara bokstäverna. Han SKA lära sig läsa detta âret men det är okej om han lär sig nästa âr emn ses inte som "normalt" utan det ska ske innan februari. Han ska kunna räkna till 200? och alfabetet. Kunna skriva siffror och bokstäver "rättvänt". Hans första läxa är att lära sig en dikt utantill och alfabetet och att kunna skriva korta ord "en/ett/det" 15 stycken, med skrivstil som diktamen. Han har läsläxor av typen "mor ror, far är rar"... Varje DAG fâr han hem sitt "uppförandebetyg" som är ett grönt, blâtt, gult eller rött lejon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj! Det låter strängare än i Spanien! Många, men tydliga, krav. Här är det så vanligt att barnen kan läsa när de börjar skolan, att många föräldrar tror att barnen MÅSTE kunan läsa då, men så är det inte.

      Radera
  10. Flera röda lejon resulterar i att föräldern kallas till "samtal"...

    SvaraRadera
  11. Åh vad spännande med el cole! Stora tjejen! Vad fint att hon gick fram till Virtu själv och att hon verkar trivas så bra redan.


    Det galna när man väljer bort religión är att det inte finns något annat att välja, har jag hört. En väninna till mig i Spanien sa: Då får de gå ut, utan att ha något annat att göra (i primaria). Och då undrar barnen varför just de ska gå ut. "Jag och han från "annat land"". Jag vet inte hur det är i Aracena och i den åldern. Vet du? Vad ska ni välja?

    Ang. maten: kanske äter hon när hon ser de andra äta? Ingen aning... Eller så kan personalen hjälpa barnen? Eller ingår inte det i deras jobb? Får ni någon hjälp? Jag hoppas verkligen att ni kan få det, att någon kommer på vad det är som gör att hon äter så lite och att ni får hjälp att hitta en lösning! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi väljer bort religion eftersom ingen av oss är troende. D kommer att få göra andra saker med Virtu istället (det komemr en särskild religionslärare som har de andra barnen) men vet inte vad de komemr göra. Men om hon är med Virtu känns det bra. Det var ju förslag på entt nytt ämne som jag inte kommer ihåg just nu, men som handlar om moral och levnad, för dem som väljer bort religion... minns inte...
      I en del skolor har alla ungar religion, i andra är det många som väljer bort det. Vet inte hur det är i Aracena. Disa kommer aldrig att få ha det ämnet, inte heller göra primer comunión.
      Det ingår inte i personalens jobb att hjälpa till med maten, inte heller att byta blöjor, vilket är anledningen till att alla barn måste vara blöjfria när de börjar skolan. Detta med maten oroar mig inte, hon har förändrats under sommaren... äter jätteportioner en gång om dagen just nu... Fattar inget. Nu måste hon bara lära sig att äta frukost också.

      Radera
    2. Men underbart Disa! En jätteportion om dagen! Det låter ju helt fantastiskt! Grattis! Vilken lättnad!

      Ja, blöjfri vid tre år låter ändå rimligt. Jag önskar potträna G snart men är lat. Idag satt han på pottan i två minuter, sedan tröttnade han. Men kanske ska man prova lite varje dag? Blöja är ju sjukt bekvämt!

      Bra att hon får vara med Virtu. Då gör de säkert något vettigt av tiden, eller bara få umgås med en vettig vuxen är ju bra!

      I la ESO finns valet Ética. Det är la nåt om etik och moral osv. ej utifrån katolsk grund, om jag får gissa! :)

      Nä, vår son ska inte heller göra nån primera comunión om han inte absolut vill. Men bor vi kvar i Sverige så kommer han ju knappt veta vad det är. Han är inte döpt i varken svenska eller katolska kyrkan eftersom jag inte ens är medlem i svenska kyrkan, och M är ju absolut inte protestant, knappt katolik, och eftersom jag inte gillar katolicismen så mycket... något jag får hålla tyst om i Andalusien.. hehe

      Radera
    3. Jag brukar inte skylta med att jag inte gillar katolicismen heller här :-)
      Det var ética jag tänkte på! Men undrar om det är ett ämne för de här små... Förmodligen inte. Jag tycker inte att det behövs något ämne alls för en treåring. Begriper itn evarför de ska börja med katolicismämnet redan. Eller jo, det gör jag väl. De vill få ungarna troende så tidigt som möjligt.
      Ett tips för potträningen. Vi använde oss av metoden Blöjfri på tre dagar. Rekommenderas varmt. Det finns en digital bok med en massa tips. Det handlar inte om att barnet är torrt efter tre dagar, utan att det blir medvetet, från att tänka Nu har jag kissat, till Nu kissar jag och slutligen Nu behöver jag kissa. Funkade jättebra för oss.

      Radera

ny gadget

ny gadget