onsdag 11 maj 2016

AC/DC och Iron Maiden i Sevilla

Är klockan redan 20, undrade jag förvånat när jag hörde Jesús komma hem med Disa. Jag jobbade och Jesús hade gått till parken med lillan för att hålla sig ur vägen.
Han kommer aldrig hem tidigare, och nu var det fortfarande en kvart kvar... Jag var lite irriterad över att de kom och störde, och undrade samtidigt om det hade hänt något. Bajsolycka? Spöregn?

Fem över åtta hade jag ännu inte slutat, men Jesús kom ut från sovrummet, lämnade Disa i famnen på mig och sa:
- Jag måste iväg, jag ska gå på AC/DC, jag har bråttom.
Oj!
De senaste månaderna (halvåret?) har alla talat om att både AC/DC och Iron Maiden kommer till Sevilla och spelar på Olympiastadion. Varenda människa verkar ha biljett till minst en av konserterna, även de som inte lyssnar på musiken annars.
Jesús lyssnar, men sedan biljetterna släpptes har det inte dykt upp något bra tillfälle att lägga 85 euro (billigaste) på konsertbiljett, dessutom vill han av principskäl inte betala så mycket för en konsert. Det är inte ett skäligt pris. För ett par dagar sedan kom han hem från Casa del Blues som firade ettårsjubileum och sa, att den konserten var musikaliskt mycket bättre än någon som AC/DC eller Iron Maiden någonsin skulle kunna ge, och den hade varit gratis, berättade han.

Men så hade en bekants bekant fått förhinder och sålde sin biljett för halva priset, två timmar innan konserten skulle börja. Jesús fick bråttom att ta sig hem, byta om, lämna Disa, åka iväg och hämta biljetten, åka till stadion, gå ett par kilometer (inga parkeringsplatser) från parkeringen, stå i kö som ringlade sig runt hela stadion, och han hann precis.
Det var fullt, det var gruppens enda spelning i Spanien på turnen.
Jesús hade billigaste platsen längst bort, men såg den lilla pricken som var Guns N´ Roses sångare som hyrts in, som satt i rullstol med brutet ben, och att det var han förstod J av storbildsskärmarna.

Jag blev så glad när jag fick veta vart han var på väg! Han ville ju så gärna gå, alla kompisar skulle dit, och han har dessutom varit så nere ända sedan i söndags när vi spenderade eftermiddagen i hans föräldrahem. Vi åker sällan dit för Jesús vill inte, allt påminner om hans mamma, och pappan har förändrats mycket. Jag förstår, jag skulle inte heller åka till mitt gamla hem trots att det har gått mycket längre tid. Jag försökte hjälpa till, föreslog att jag skulle ta Disa så han kunde gå på bio, se film själv i soffan (går inte med D), gå ut och äta sniglar... Sniglar var det enda förslaget som gick hem... Men så kom konserten.
Disa och jag gick och köpte kebab och plaskade i vattenpölar, och hon somnade efter att ha skrattat mycket, min unge som inte är någon skrattjej.
En bra tisdag, med andra ord.



9 kommentarer:

  1. Min kille var också där och det var så mycket folk att mobilerna slogs ut. Dessutom helt fullbokat på hotellen i Sevilla. Galet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kom visst folk från hela Spanien, i och med att de inte ger fler konserter här. Konstigt att förlägga den enda till Sevilla!
      Tyckte han att det var bra?
      Kommer du till Merchant´s på lördag? Det vore kul! Vi verkar bli ganska många.

      Radera
  2. Jag har tänkt då och då på Jesús pappa och hoppats att han mådde bra men tänkt att det ännu inte gått så lång tid, självklart mår han inte bra.

    Det måste vara jättesvårt att komma hem. Sådant jag inte ens vill tänka på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jesús pappa är stark, klok och stabil, har många vänner och intressen, men inte ens han vill vara i lägenheten.

      Radera
  3. Vilken tur med biljetten!
    Lilla fina Disa!
    Ha det bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var tur!
      Stackars Disa. Jag tog den bilden för det var en speciell dag. Det var inte så långt efter att J:s mamma hade gått bort, och han gick i sin egen värld, märkte aldrig när Disa sprang efter honom för att hinna ikapp och gå bredvid.

      Radera
  4. Jag såg att de var här i Lissabon också, fast det såg jag via en bekant i Hälsingland på facebook. Många synpunkter på hur Axl Rose axlade rollen som sångare i AC/DC....
    Kul att Jesús fick möjlighet att gå och se dom!

    SvaraRadera
  5. Fick en klump i halsen när du skrev om Jesús föräldrahem. Även om det gått ett drygt år sedan jag miste min svärmor känner jag fortfarande ett sånt motstånd för att hälsa på svärfar hemma hos honom - deras (hans) hem är så präglat av henne. Min man tycker dock inte det är så farligt och inte barnen heller...

    Hur som helst, vilken tur han hade som fick gå på konserten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju tufft, det fattas någon i hemmet, någon väldigt viktig.
      Skönt att din man inte tycker att det är svårt att åka dit. Hoppas att det är okej med din svärfar.

      Radera

ny gadget

ny gadget