Sol som sol skrev om svårigheten med att lära sig spanska.
Min väg till språket gick så här: Nio månader i Bolivia utan tidigare kunskaper i spanska. Jag lärde mig genom att lyssna och prata. Snabbt och effektivt, jag var så illa tvungen, jag kunde inte kommunicera innan jag lärde mig tillräckligt med spanska. Jag glömmer aldrig hur det var att vara utan språk, befinna mig på en helt ny plats utan att kunna kommunicera med någon. Hur behoven av att höra musik och att skriva blev väldigt stora.
Sex månaders språkkurs i Ronda i Spanien för att lära mig grammatiken. Suveränt bra skola. Blev dock distraherad i studierna av en viss spanjor.
Spanjoren i fråga ledde till Spanienflytt, till en stad där engelskkunskaperna är mycket knappa. Det som sägs, att bästa sättet att lära sig spanska är en spansk partner, stämmer.
När jag tänker efter var det inte detta jag tänkte skriva om. Det bara kom ändå.
Egentligen ville jag kommentera det andra som Emma skriver, att det är svårt att lära sig spanska i Andalusien, där språket talas snabbt och vissa bokstäver försvinner i den talade spanskan.
Det akn hon ha rätt i. Men det är ingenting mot svenskan!
Har ni tänkt på hur svårt det är för en spanjor att lära sig svenska?
Spanskan har en helt annan prosodi. Det är mycket svårt att lära sig den sjungande, orytmiska svenskan. men det finns några regler att hålla sig till för att i alla fall förstå den.
Lite förenklat:
1. Endast viktiga ord i en mening är betonade. De andra orden säger man jättesnabbt.
2. Betonade ord har lång vokal eller lång konsonant.
3. Melodin går upp eller ner på lång vokal/lång konsonant.
4. Vi uttalar inte alla bokstäver.
Har ni tänkt på hur många bokstäver och ljud som försvinner eller ändras i svenskan?
Jag gjorde en övning med ett par elever. De skulle lista ut vilka fraser som döljer sig bakom den här talade, utskrivna svenskan:
senbörjajaträffaråmä
jaabörja
ensåndä
durå
devisstejante
huskaffarunyakompisarå
I Sverige läggs alldeles för stor vikt vid perfekt, accentfri svenska. Det är mycket tråkigt, tycker jag.
Tack och lov är det inte så i Spanien.
Jesús var väldigt duktig på att säga "Jaså" tyckte jag! :) Och jo, jag håller med om att andalusisk spanska inte är den lättaste att hänga med i, men att uttala spanska är ju så mycket lättare än att uttala portugisiska. Herregud så mycket olika ljud detta språk har, ljud som ligger nära andra ljud men inte är riktigt rätt..
SvaraRaderaSvenska är förstås inte alls så lätt som vi svenskar tror. Bara det där med en och ett är ju helt utan ordning! /Åsa
Jesús är bra på uttalet. Han har lärt sig genom att lyssna på mig när jag pratar :-)
RaderaPortugisiskan verkar svår! Jag har en app där jag försöker lära mig lite, men himmel, så svåra orden är att uttala!
Nä, man får en annan inställning till dem som kommer till Sverige och hackar sig fram trots att de har varit där i många, många år.
SvaraRaderaPrecis som du säger, Annika, så är det där med att man MÅSTE förstå och att man bombarderas med språket det som nog är det bästa. Immersion.
Tycker dock att det är fascinerande (i brist på annat ord) att man som vi kan leva i ett annat land men ändå inte utsätts för mer av språket. Eller egentligen kanske inte. Vi sätter oss i bilen och kör sonen till Svenska skolan och pratar svenska med lärare och föräldrar, vi går in i matbutiken (Bolsa? No, gracias) och betalar med kreditkort, åker hem och lagar mat, sätter oss vid TV:n och tittar på de svenska kanalerna eller någon amerikansk serie.
Egentligen ska man bara läsa spanska tidningar, man ska bara lära sig nya recept i spanska kokböcker, bara lyssna på spanska radiokanaler (det gör jag i!), prata några ord mer med kassörskan (men de pratar bara med de andra i butiken), titta på spansk TV (tittar ibland på matlagningskanalen) osv.
Jag får nog ta och skärpa mig lite...
Jag tycker att fascinerande är precis rätt ord.
RaderaHär i Sevilla, där inte många kan tala engelska och det finns få svenskar, går det inte att ta sig fram på annat sätt än med spanskan.
Gå till de lokala butikerna i närområdet för att köpa frukt och grönsaker, fisk, kött och bröd. Undvik storköpen. Skaffa dig stamställen dit du går och handlar varje dag/gång som det behövs. I småbutikerna pratar de ofta mycket. För mycket, tycker jag när jag står i kön och väntar.
Annars borde du börja spåkskola, det rä nog mest effektivt. Tro int eatt jag sitter och läser spanska böcker till exempel, det känns som plugg. Även om jag vet att ajg borde.
Visst ska vi ta tag i det där med kurs, mannen min gick ju på en som anordnas av Svenska skolan och den var bra. Men det fungerar inte riktigt logistiskt med bara en bil.
RaderaOch nu låter du som min son! Läsa en bok? Frivilligt?!?!? Nä, det är hemläxa!
Det löser du säkert! Det måste finnas många spanskkurser på Solkusten! Kanske ni bor nära en busshållsplats? Eller skaffa elcykel! Det är jättekul!
RaderaJag tampas fortfarande med den spanska grammatiken. Jag har gratis appar med spansk grammatik. Duolingo som jag är inne på varje dag. Jag tar mig fram hyfsat men tyvärr måste det övas ätten på grammatiken. Hemma pratas bara det svenska språket. Man blir som sagt lite bekväm. Min man pratar bara engelska på jobbet. Det är riktigt som du säger träffar man en spansk partner så är nog möjligheterna större att man lär sig det inhemska språket snabbare.
SvaraRaderaKlart att man blir bekväm!
RaderaJag tror att det bästa sättet att bli bättre på spanska, förutom att skaffa en spansk partner (och det är nog inte aktuellt i ditt fall :-) är att gå en språkkurs.
Jag testade Duolingo i går, för jag skulle vilja bli bättre på engelska, men det kändes lite konstigt att mitt "hemspråk" är spanskan, det var det jag fick översätta till och från. Men det gick bra.
Vad roligt att du provade Duo, Annika. Men visst blir det konstigt att lära sig via ett annat språk, undrar hur måmga gånger jag har svarat något, fått fel och jag svär HÖGT, jag vet att jag svarat rätt! Fast på svenska, då... :)
RaderaNär jag har tagit mig igenom det spanska trädet ska jag nog vända på det och lära mig engelska från spanska, för då är det konstigt nog mer övningar på spanska. Reverse tree, kallas det för.
Det jag saknar är grammatiken och förståelse för språket! Det verkar bara vara vokabulär som tränas? Eller kommer det längre fram?
RaderaJag tycker det ar sa intressant! Jag trodde att svenskan uttalades precis som den skrivs (...) tills jag borjade plugga svenska pa universitetet har i Berlin och insag att det inte alls var sa. Dessutom ar det ju jattesvart att skilja pa sana sma sma differenser mellan tex. tomten och tomten, eller anden och anden om man inte ar fodd in i spraket.
SvaraRaderaJag tycker ocksa det ar synd att det ska vara rikssvenska overallt. Jag ar fran norra Varmland dar vi har en ganska speciell dialekt. En slags mix mellan svenska och norska och en del ord fran den riktigt gamla svenskan. (Tex. sager vi "hackn" med ett riktigt morkt a, istallet for "vilken"). Det ar alltsa inte alls sarskilt likt Karlstadmalet som kannetecknas som varmlandska.
Vi har inte sa mycket sjungande nar vi pratar. Det ar mer platt. Men jag alskar ju dialekter dar man gar upp och ner, jag vill ocksa prata sa!
Det ar fa utanfor byn jag vaxt upp i som forstar dialekten. Pa tv brukar dom texta oss, haha. Sa ska man gora sig forstadd nagon annanstans sa maste man prata mer rikssvenska, eller bara saga de "vanliga" orden. Men det har faktiskt hant att jag anvant vissa ord som jag trott varit svenska ord men som inte alls varit det, tex det norska ordet "skvatt". Det var bara harom aret som jag fick reda pa att det inte alls var ett svenskt ord, men det forklarade varfor ingen forstod ordet nar jag sa det, haha.
Jag undrar hur jag gor den dagen jag far barn, ska jag prata en sorts svenska som endast fortsas i ett litet omrade av ca. 5000 pers, eller ska jag ta bort min dialekt och prata rikssvenska? Om jag bor kvar har i Tyskland kommer det ju bli annu svarare... For det dar med tvasprakighet ar inte sa enkelt alla ganger som man kan tro att det ar. Dessutom borjar jag tappa min dialekt mer och mer vilket gor mig ledsen. Forutom nar jag blir arg da, haha.
Lustigt att man kan plugga svenska i Tyskland! Eller kanske inte... Fast jag tycker det:-)
RaderaSvenska är ett riktigt svårt språk, uttalsmässigt. Det gör mig så irriterad när folk inte värdesätter en utlandsfödds kunskaper i svenska bara för att hen talar med brytning.
Vad spännande med din dialekt, vad roligt att läsa allt som du har skrivit om den. Är det dalbydialekten?
Jag har en urvattnad västgötska. Men svänger visst med vissa ord som inte alla förstår, inte ens i Västergötland. Själl, till exempel, i betydelsen vattnig. Används alltid när man pratar om saft.
Hoppas att du kommer att lära barnet/barnen din dialekt, det vore synd om den skulle försvinna.
Har i Berlin finns ett Nordeuropa-Institut. Sa jag har varit med i grupper med som har svenska for nyborjare. Det var riktigt roligt och jag borjade verkligen se svenskan pa ett annat satt. Och grammatiken fattade jag ingenting av.
RaderaJag blev tvungen att lyssna pa hur Dalbydialekten later. Det ar inte sa vi pratar, men det ar bara nagra fa mil bort som de pratar sa. Mina farforaldrar och min pappa pratar Dalbydialekt. Jag avskyr den. Jag tycker den ar HEMSK. Haha. Varan dialekt ar mycket mer platt. Det gar inte alls sa mycket upp och ner som dom gor.
Min dialekt heter Torsbymal (alltsa a med en ring ovanpa). Forsokte googla det men hittar inte sa mycket. Men nar vi gjorde grupparbete om svenska dialekter pa universitetet sa kunde jag se likheter mellan finlandssvenska och Torsbymal, vilket antagligen grundar sig i att finlandssvenskan har kvar mycket av riktigt gammal svenska, och troligtvis da aven min gamla hala dar allting ligger langt, langt bort och spraket sakert utvecklas lite langsammare haha.
Spela in lite och lägg ut på din blogg! Det vore skoj!
RaderaHaha, vad kul att du inte bregrep grammatiken :-)
Jag kunde ingenting i början här av svensk grammatik. Tror inte att det läggs så stor vikt vid grammatiken i Sverige. Minns när jag gick i skolan att vi hela tiden, uttråkat frågade vad det var för mening med att lära sig grammatik. Fick aldrig något bra svar. tyvärr. Nu förstår jag.
Spännande att läsa om lära sig spanska vs svenska. Jag har lärt mig svenska mer eller mindre själv genom en spansk partner (kärleken är bäst för att lära sig) sen gick jag i spanska i gymnasiet. Tror jag lärde mig mest genom att lyssna o översätta spansk musik men även när jag började skolan i Madrid och all undervisning och alla elever var spanjorer/sydameriker. Oj, så svårt, jag som trodde jag kunde spanska men inte för att förstå läraren så det blev att be om en annans elevs anteckningar och översätta på kvällarna...
SvaraRaderaSpråkutveckling är så spännande. Mitt barn talar nästan flytande spanska nu och jag är fortfarande lite chockad/förvånad faktiskt... Det låter inte helt spanskt utan med svensk dialekt eller gallego men han bildar hela långa meningar och kan berätta/svara etc. Så häftigt! Jag tänker nog dock vänta med att försöka lära honom läsa o skriva tills han kan det på svenska.
Så häftigt att han är så bra på spanska! Han är väl inte mer än fem år.
RaderaJag vill lära D att skriva och läsa på svenska så snart det bara går, för att få ett litet försprång mot spanskan. Den kommer att ta över ändå.
Klart att ditt barn pratar med svensk brytning, men det gör ju inget. Inget av de svensk-spanska barnen här i Sevilla, vad jag vet, pratar svenska utan spansk brytning. Ett språk har ju överhanden.
Intressant inlägg. Själv lägger jag stor vikt vid accentfri svenska. Det beror på att jag är hörselskadad så talar någon med stark brytning finns inte en chans för mig att förstå vad som sägs.
SvaraRaderaFörstår det.
RaderaAv ren nyfikenhet (och jag vet inte hur jag ska skriva det utan att det låter dumt), hur går det att förstå en svensk dialekt som skånskan? Som nog är ganska svår för de flesta som inte är vana vid den dialekten.
Jag bor ju i södra Sverige och har bott flera år i Skåne, så just skånska är inte svårt för mig. Men jag har mött några personer som talat dialekt från någon ort i Bohuslän, och det var nästan omöjligt att förstå!
RaderaSå intressant! Men så svårt det måste vara att inte höra och förstå.
RaderaJag minns oxå hur det var att bo i ett land och inte kunna språket (Iskand). Bra erfarenhet tror jag som gör att man förstår andra bättre! Svenskan är nog svår uttalsmässigt, med alla sjungande toner. Som tur är har vi ju i alla fall förenklat grammatiken massor! På isländska finns den gamla krångliga grammatiken kvar: fyra kasus som alla substantiv ska böjas efter, tre kön istället för två som slla adjektiv ska böjas efter (han, hon, det), alla verb böjs efter person, konjunktivformer på alla verb - Bode i presens och imperfekt. Och dessutom böjs alla personnamn efter kasus... Hujedamig!
SvaraRaderaMilde tid! Vilket språk!
RaderaFinskan ska vissst vara riktigt svår också, med hur många kasus som helst!
Que lindo fue leer que visitó mi país Bolivia, ahora yo estudio sueco en Gotemburgo y debo decir que tengo que practicar mi pronunciación.
SvaraRaderaHola Maria! Conocer a tu país fue una de las mejores cosas que he hecho! Siempre lo echo de menos, quiero volver, con mis hijas...
RaderaQue valiente mudarse tan lejos! Espero que el tema de la pronunciación vaya bien, sé que es complicado!