måndag 26 januari 2015

Fotbollsspel och mat

Som sagt, svärföräldrarna firar guldbröllop med flera festligheter under året, och den första hölls i lördags för familjen.
Vi träffades på en restaurang i Bollullos vid lunchtid, halv tre. Där var det kallt, som på alla andra ställen inomhus och utomhus (jag vet att jag är tjatig med kylan) så alla satt med jackor på inomhus och frös ändå.




Men skoj hade vi!
Det blev långlunch på flera timmar, mat och efterrät, och jag hade Jesús brorsson snett mittemot, och han gjorde korttrick. Han har lärts upp av sin far och är ute och trollar när pappan inte hinner med alla jobb.
Älskar trolleri.




Efter långlunchen gick vi till en bar för att ta eftermiddagsdrinkar. Mörkt med lila ljuskällor, bardisk, karaoke, jag tänker att det är nog inte ett ställe dit man tar med sig barn i Sverige, och det är så skönt avslappnat i Spanien. Så där satt vi i ett par timmar, familjen med ett ålderspann från 5 månader till 76 år. Minstingarna sov eller lyftes från famn till famn, småtjejerna lekte kurragömma och fick choklad i baren.




Sedan åket vi till Bormujos och fortsatte kalaset där. Det fanns både biljardbord, dart och fotbollsspel, på det sistnämnda upptäcktes oväntat sexåringens stora talang, Jesús pappa spelade biljard med mig, gjorde medvetet en dundertabbe för att jag inte skulle förlora så stort, men det hjälpte inte. Och vi hade så roligt!






Sista anhalten var en tysk bar bredvid. Dit kommer en massa utlänningar tydligen, och det var förvånande att se att de bor så många utlänningar i Bormujos. Både tyskar och engelsmän fanns där, och på söndagar kan man beställa Sunday Roast.
Mer fotbollsspel, mer prat, studerande av en full engelsman (man ser inga fulla spanjorer, så det är en ovanlig syn här, en full människa). Och klockan blev halv elva och middagsdags så vi beställde in mat och satt kvar till halv ett, då Disa, som vaknat efter att ha sovit i vagnen flera timmar, blev trött igen och vi bestämde oss för att åka hem, som de första i gänget.

12 kommentarer:

  1. Tror det var en trött Annika som skrev detta och det förstår jag efter denna helkväll. Låter som ni haft jättetrevligt!
    Har också reflekterat över det där med att man ser inte några fulla spanjorer, i alla fall ytterst sällan. De vi såg var möjligen på Nyårsafton och de var bara glada medan de invandrade raglade runt med hatten på sned.

    Varför blir det så, tro?

    SvaraRadera
    Svar
    1. O ja, trött var jag!

      Det där med fulla människor har jag funderat över, och kommit fram till att folk i olika kulturer lär sig hur man ska bete sig när man är berusad. Svenskar har lärt sig redan som barn (genom att titta på fulla vuxna) att man blir gapig, gåpåig, klängig, högljudd och så vidare när man är berusad och beter sig nog extra mycket så bara av den andledningen, även de som inte har druckit så mycket. I Spanien beter man sig aldrig så hur mycket man än har druckit. Det är vad jag tror.

      Radera
  2. Härlig inställning till att dela glädjeämnen med alla i släkten, oavsett ålder. När det gäller kyla är det ju samma här i Portugal. Vi tycker ju inte att deras kyla är mycket att komma med, men om man fryser inomhus dygnet runt blir det ju väldigt påfrestande. I Sverige är det ju varmt inne...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är verkligen en fin inställning! En av de bästa sakerna med Spanien!
      Det är väl så att kylan är mer påfrestande när man aldrig känner sig varm. Tur att vinten är kort. I slutet av den här månaden börjar våren!

      Radera
  3. Vad trevligt det ser ut!
    Visst är det så att man väldigt sällan man ser en onykter spanjor!
    Ha det bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är sällan! Om någon raglar på gatan är det alltid en utlänning!

      Radera
  4. Visst umgås de mer "på lokal" än man gör i Sverige? På restauranger, på caféer, på fik. Jag tror att svenskar umgås mer i hemmet, kanske för att det är dyrt att äta och dricka ute. Men så himla billigt är det ju inte att äta på restaurang i Spanien heller. Eller Portugal. (!?) Antar att man prioriterar annorlunda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En kulturell grej helt enkelt. I Sverige umgås man hemma, i Spanien ute. I Sverige lägger folk ner mycket pengar på ett fint hem, inte i Spanien. Här läggs pengarna på tapasbarer. Som du säger, så billigt är det inte att äta ute här i södern heller, särskilt inte med tanke på de låga inkomsterna. Priserna har höjts mycket sedan euron infördes, men spanjorernas vanor har nog inte ändrats.

      Radera
  5. Vad härligt det låter och ser ut! Så okrystat, liksom. Älskar det där med blandade åldrar. Och Disa växer minsann!

    Ps. Varit i Egypten och kom just hem, uppdaterar bloggen 12:15 om du vill se bilder :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad härligt med en Egyptenresa sä här på vintern! Har kollat bilderna!
      Spanska släktfester är verkligen avslappnade:-)

      Radera
  6. Vilken liten sötnos hon är - din Disa :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaaa, det blir nästan för mycket ibland! Hur kan man orka se så mycket söthet på en gång?

      Radera

ny gadget

ny gadget