söndag 19 januari 2014

Religiösa spanska namn

Jag känner inte många här i Spanien som är troende eller aktiva katoliker.
Men Spanien är ett förbaskat katolskt land.
Ta det här med namn till exempel.
ALLA är namngivna efter något helgon eller en biblisk figur!

- Undrar vad den mest religiösa familjen skulle heta, sa jag till Jesús när vi åt.
Jag tänkte lite och svarade själv.
- Pappan kan heta José María (Josef Maria, vanligt spanskt dubbelnamn), mamman Belén (Betlehem på spanska) och ungarna Jesús och... Angel (ängel).
- Hahaha! Eller María José och José María (Jo, båda varianterna finns, man börjar med det kvinnliga namnet om det är en kvinna och tvärtom)!
- Tycker inte spanjorer att det är konstigt? Att blanda namn så?
- Vaddå, blanda kvinnonamn och mansnamn? Nä, det är igen som tänker på det. Fast det är lite konstigt.
- Tänk om det finns något par i Sverige där de heter Josef och Maria. Det vore ju jättekomiskt. Eller om ungen får heta Jesús. Det går ju inte. Det är som att kalla den för Gud.
- Tja... Det finns så många konstiga namn här. På Kanarieöarna är det många kvinnor som heter Cristo (Kristus). Dulce (söt/blid/ljuv) är ett kul exempel också. Det är kortformen av Dulce nombre de María (Marias söta/ljuva namn). En hel mening som förnamn.
Och apropå María, som de allra flesta heter här, fast i olika kombinationer. Ibland blir det verkligen jättekonstigt. Man brukar inte säga María i de här kombinationerna, bara extranamnet.
Till exempel
Dolores (smärtor)
Angustia (ångest)
Reyes (kungar

...och så vidare...




16 kommentarer:

  1. Fast vi har ju en hel del religiösa namn här med. Jag menar, var tror du namn som Krister och Christina kommer från? Och nog dras vi med en massa Eva, Adam, Maria, Josef, Sara, Rut, Ester, Rebecka, David, Isak, Samuel osv osv vi med. För att inte tala om ärkeänglarna Mikael och Gabriel. Det är ju namn plockade rakt av från GT.
    Ditt eget namn är ett diminutiv av Anna ("lilla Anna") och enligt Wikipedia var Anna morsa till Maria, så du kommer inte heller undan. :P
    (Jag klarar mig lite bättre, det är oklart var mitt namn kommer från. "kan vara en diminutivform av det hebreiska namnet Eva, med betydelsen liv, eller en form av det keltiska namnet Aibhilín, med betydelsen önskad, efterlängtad." Jag röstar på den keltiska biten!)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har en poäng, vi har många namn från Bibeln i Sverige också. Men jag tycker ändå inte att det är i nivå med Spanien. I Sverige har vi ju även fornnordiska namn som lever kvar, och nu finns det hur många påhittenamn som helst. Många letar ju efter ett speciella, ovanliga namn till sina barn, det kan vara namn från kändisar, blommor, andra språk, litteratur eller bara något som låter fint. Så är det inte i Spanien, och variationen på namn är här inte så stor, helt enkelt för att det inte är väl ansett att ge sitt barn ett ovanligt, "konstigt" namn. Namnet får ju också gärna vara ett familjenamn, alltså namnges efter föräldrarna eller mord- och farföräldrar, vilket leder till en del konfusion ibland. Har för mig att Gabriel García Márquez raljerade över det, i Hundra år av ensamhet. Väldigt träffande.
      Vet inte hur det är nu, men Jesús har en barndomskompis med ett ovanligt namn. Prästen vägrade döpa honom eftersom det inte var ett religiöst namn, och föräldrarna skrev in ett annat namn, men har aldrig kallat sonen för något annat än det namn de hade valt från början.

      Radera
    2. Jag hörde nyligen att på Island får man inte namnge ett barn med en stavning som inte är aktuell. Det var nån som ville döpa sin tös till Christina, efter mormors mor eller vad det var, men idag stavas namnet bara Kristina, så de var tvugna att ändra. Det var Islands motsvarighet till folkbokföringen som satte sig på tvären.
      Jag som är väldigt icke-kyrklig kan inte fatta hur f--n en präst kan med att vägra döpa ett barn till ett namn som föräldrarna valt! Dopet handlar ju inte om namnet, det är ju vad "di körklie" alltid säger. Det handlar ju om att barnet ska tas upp i församlingen o yadi yadi yadi... Svenskt dop idag betyder i praktiken bara att man tycker ens barn ska betala kyrkoskatt, och det är väl fortfarande "sexigt" enligt Mona Sahlin.
      Jag fattar inte hur icke-troende tänker som låter döpa sina barn. "Men de kan gå ur sen om de vill!" Jaa, men vore det inte bättre att låta dem välja om de vill gå med istället? Är det okej att tvångsansluta barnen till tex golfklubbar, fotbollsfanklubbar eller politiska partier? Det brukar inte de flesta tycka, men att skriva in dem i en religiös förening är heeeeeeelt okej? Dubbelmoral!

      Radera
    3. Oj! Det var hårt!

      Jag tycker själv att det är lite konstigt att den som inte är troende låter döpa sitt barn. Men var och en har väl sina anledningar. En del gör det ju bara av tradition, vilket jag funderar på om det är helt okej.
      I Spanien är det lite hårdare än i Sverige. Här kan man inte gå ur kyrkan. En gång medlem - alltid medlem. Och här är kyrkan, katolska kyrkan, verkligen mer än ett trossamfund. Det är politik. Så den som är av en annan politik än katolska kyrkan kan ändå inte gå ur. DET är orättvist!

      Radera
  2. Hola Annika!
    Jag känner en som är aktiv katolik om man menar med att gå i kyrkan ofta. Nästan varje söndag och alla släktingars dödsdagar och födelsedagar :)
    Han heter San Ignacio :-) Ok utan San. Lex i min blogg.
    Ja dom har kuliga förnamn och även efternamn. Systern heter Purificación :) (Rening)
    Consepción är ju lite... hm fint förnamn.
    Alla har väl lite bibliska namn av syskonen.
    Efternamn då. Delgado...Om man är jättetjock då...Tex.
    Fast hemma hade vi en boss på jobbet som hette Frisk och han var aldrig på jobbet pga
    sjukdom. Fick pension sen.
    Vilken härlig fredagkväll ni hade :) Gilla!
    Kram P ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha! Så San Ignacio är egentligen hans namn! Jag träffade en jättetrevlig San Ignacio en gång, jag hörde fel och trodde att han kallades Nazi, vilket jag tyckte var ett ovanligt fult val.
      Efternamnen blir ibland riktigt roliga när man tänker efter!

      Radera
    2. Tror att Ignacio kallas Nacho i vanliga fall, dock inte min. Ischnacio säger han och
      så läspa på c dessutom. Vaya,vaya :) P ♥

      Radera
    3. Förstår att du säger Lex:D

      Radera
  3. Och de tjejer som är döpta efter byns jungfru. T ex Rocío efter la Virgen del Rocío och jag har även träffat en som kallas Puerti som är döpt efter La virgen del puerto eller nåt sånt..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst, och i de byarna finns det hur många som helst med samma namn!

      Radera
    2. Jepp, typ 7 i varje klass!

      Radera
  4. Namnkulturerna är helt klart olika. Jag kom att tänka på en scen i filmen Top Secret (en fruktansvärt fånig och alldeles gudomlig film) när den kvinnliga huvudrollen förklarar vad hennes namn (Hillary) betyder. "It's a German name. It means 'she whose bosoms defy gravity'."
    Hon frågar vad Nick (den manliga huvudrollskaraktärens namn) betyder. Och han svarar: "My dad thought of it while he was shaving." :)
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-)
      Klart du kommer att tänka på en film! Vet inte varför, men det känns som om jag skulle kunna skriva om vad som helst och du kommer ändå att tänka på en film. Jag kan ha fel :)

      Radera
  5. Spanjorer och namn, alltså! Brukar alltid säga till min kille, som är spanjor, är de är så himla dåliga på namn.

    SvaraRadera

ny gadget

ny gadget