fredag 23 augusti 2013

Kottkosten i Bolivia

Maste flika in med ett inlagg om maten i Bolivia.
Sa har ar det: har ater man mycket kott.
Mycket.
Valdigt mycket.
Kyckling mer an nagot annat.
Nar Jesús kom, efter mina tio ensamma dagar har, sa jag till honom att jag formodligen hade atit mer kyckling an jag ater under ett halvar i Spanien.
Jesús tyckte att det var lustigt.
Jag ocksa.
Nu skrattar v i inte langre.
Nar vi akte runt hela Santa Cruz och letade efter stallet varifran Samaipata-bussarna gar, sag vi bara kycklingstallen overallt, och jag madde illa av synen.
Nar vi skulle ata lunch innan vi gick pa bussen, som vi hittade till slut, sa Jesús fortvivlat: Vi maste hitta nagot annat an kyckling att ata! Det handlar inte om vad vi onskar ata langre, det ar en halsofraga!
Han var orolig pa riktigt. Det kan inte vara nyttigt att ata sa ensidig kost, menar han, och pastod att han for forsta gangenn i livet var sugen pa frukt, som han avskyr, men kroppen behovde variation.

Jag var van fran Sverige att ata kott till alla maltider, men inte Jesús. Dar han kommer fran ater man farska gronsaker hela tiden, en rik variation av fisk, skaldjur, bonor och linser, pasta, ris och olika sorters kott. Vi ater kott som mest ett par ganger i veckan.

Bolivia ar ingen mat-land, som Spanien, Portugal eller Marocko till exempel, dar varenda tugga av ratten ar en njutning. har ar det mer basfoda. Ibland valdigt god. Alltid kott. Vi har atit ute och hemma hos folk. Det gar inte att undvika kycklingen. Kyckling ar snabbmaten har. Var man an befinner sig sa finns det ett kycklingstalle dar man far antingen ugnsstekt kyckling eller friterad kyckling tillsammans med ris, pommes frites och, om det ar en kinesrestaurang, nudlar.
Trottnar inte bolivianerna pa kyckling?!?

Det ar Chiles fel att kosten ar sa ensidig i stora delar av landet.
Chile ville ha Bolivias kustremsa for, tja, ar det 140 ar sedan? For att komma at vardefulla mineraler.
Bolivias kustremsa var inte lang, men den gav tillgang till fisk och skaldjur.
Chile bestar i princip bara av kust.
Chile tog Bolivias kustremsa, med lofte om rik kompensation for stolden, vilket aldrig har infriats. Det enda som hant ar att bolivianerna inte langre har tillgang till havets mat, och det sitter som ett djupt sar i folksjalen.

Mexikanerna som vi traffade i saloknen ater bara djur som de sjalva har fangat eller skjutit. Mannen holl ut langst med att undvika kott i Bolivia, men till slut blev han sjuk och sangligggande i flera dagar pa grund av den omojligt ensidiga kosten och fick borja ata kott han ocksa.


Det finns positivt att saga om den bolivianska maten, men det kommer nagon annan gang.
Just nu ar jag sa hjartinnerligt trott pa kott i allmanhet, och kyckling i synnerhet.


7 kommentarer:

  1. Det låter lite ensidigt! Och trist att det är så ont om fisk och skaldjur. Kyckling är ju nåt som man äter i nästan hela världen, oavsett världsdel och oavsett religion. Men här verkar ju kycklingätandet nå rekordhöjder! ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det ar helt otroligt hur mycket kyckling som konsumeras!

      Radera
  2. Kött i all ära, men jag kan förstå att det blir ensidigt...stackars Bolivianer!

    SvaraRadera
  3. Är tuppen (på skylten i bilden) en del av menyn eller bara en logga?
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hm...
      Har han byxor på sig?
      I så fall är det nog bara en logga. Jag tror inte att jag ätit köttbitar med byxor på något av kycklingställena.

      Radera
    2. LOL! Om det är byxor så ser de väldigt fluffiga/fjädriga ut. Gissar att det är tuppben helt enkelt :)

      Radera

ny gadget

ny gadget