tisdag 14 maj 2013

Att bo i stan

När jag var en liten unge tänkte jag, att jag aldrig ville bo i stan.
Med stan menade jag då Lidköping, en småstad på 25 000 invånare. Jag bodde i ett bostadsområde några kilometer utanför stan, med skogen som började direkt bakom huset, och med en femminuters promenad ner till sjön.
Sen blev jag äldre. Vyerna vidgades. Då var det värsta om kunde hända att jag skulle behöva bo i Skövde. (Det är det fortfarande.)
(Skojar bara.)
(Fast inte så mycket.)
Sedan vidgades vyerna ytterligare, och att bo i en storstad som Göteborg eller Stockholm var fullkomligt uteslutet.
Sedan flyttade jag till Spanien och hamnade i Sevilla, med 700 000 invånare, eller dubbelt så många om man räknar hela storstadsregionen.
Ett litet uppehåll i byn Las Pajanosas blev det, men nu är jag tillbaka i storstan, i ett förfärligt fult bostadsområde med höghus var jag än vänder mig.
Jag avskyr det.
Jag avskyr att känna mig instängd, det finns inte ens balkong. Jag avskyr att höra trafikdånet från den stora Manuel del Valle-avenyn istället för fåglar. Jag avskyr att andas avgaser och att gå ut och promenera här eftersom allt är så fult, bara trafik och höghus och avgaser. Man tar ingen promenad för nöjes skull, om man säger så.
Det är inte naturligt att bo i stan, och jag vill inte bo här.
Jag vill ha en trädgård, ha natur utanför dörren, fikon-, granatäpple-, citron- och apelsinträd om jag bor i Spanien, syrener och äpplen och plommon och jordgubbar och pioner om jag bor i Sverige. Sitta på trappan med en bok och kall cider medan höstlöven faller, gud vad jag drömmer om det.
Ha höns.
Plantera.

Stan är inte min grej bara.
Men nu behöver vi bo i stan ett tag, av olika anledningar, det fungerar inte att bo utanför för tillfället. Så det är bara att stanna ett tag till.
Parker? Vi har en alldeles i närheten, men det är en stenlagd ful park, mend ett litet grönskande område i mitten. Vi har Alamillo-parken också, den är ett grönområde med gräs och träd, men man ta bilen för att komma dit. Och ofta är det väldigt mycket folk där...

Lägenheten är fin ändå, den gillar jag. Vi hade tur med den.

Något annat bra med att bo i stan då?
Javisst! Det är inte lika mycket pollen här som på landsbygden.

Vad säger ni bloggläsare? Hur bor ni? Bor ni som ni önskar? Är boendet viktigt?


28 kommentarer:

  1. Boendet är viktigt! Jag skulle inte vilja bo i en stad igen. Bodde i Skövde två år (No more never again!) och i Dublin två år. I Dublin hade vi ändå ett eget liiiitet hus med en pyttig gräsmatta, men det var bättre än lägenhet.
    När vi köpte hus var kravet att det skulle vara så pass avskiljt att jag kan gå naken i trädgårn utan att nån bryr sig. Jupp, det kan jag. På baksidan av huset, på framsidan är vägen, så det är inte så kul att springa näck. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Herregud, Skövde! Då vet du vad jag pratar om!
      Du tycker också att bostaden är viktig. Bra. Jag undrade om jag lägger för stor vikt vid den.
      Tur att du kan näcka på baksidan åtminstone:)

      Radera
  2. Helst av allt skulle jag vilja bo i ett hus med trädgård, det är min dröm. MEN eftersom jag bor på Rivieran så är priserna skyhöga. Nu ska vi köpa en lägenhet i det bostadsområdet som vi hyr en lägenhet i nu. Det är ett område med 4000 invånare ungefär, som en liten by och vi älskar att bo där! Det finns även pool och tennisbanor, skolor och dagis, en liten affär, post, apotek och restaurang, runt omkring finns en stor "parc naturel" när det finns vandringsleder, lekparker och sånt, vad mer behöver man liksom? Dessutom så har vi en balkong med utsikt över bergen och skogen!
    Jag jobbar i Cannes så jag måste ändå åka till en relativt stor stad varje dag vilket är ganska tråkigt, men också bra eftersom jag då kan göra alla mina ärenden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som om ni har hittat en riktigt fin bostad! Balkong, pool och nära till den stora parken. Sämre kan man ha:) Att jobba i en storstad är väl okej, bara man slipper bo där också.
      Vart har din blogg tait vägen förresten? Har du slutat?

      Radera
    2. Hej!

      Jag tog bort den för jag kände att jag var för dålig på att uppdatera och för att jag inte hade tid! Dessutom var jag lite besviken på blogger...hittade aldrig en stil som jag gillade. Igår öppnade jag en blogg på spotlife.se så jag har inte gjort så många inlägg än men här är den =): http://chezmoi.spotlife.se/

      Nu ska jag försöka göra lite fler inlägg! Ja, jag tror verkligen att vi har hittat en bra lägenhet och jag säger som du; jobba i en storstad går bra bara man slipper bo i den! =)

      Radera
    3. Kul att du har börjat igen!

      Radera
  3. Jag gillar att bo som jag gör, nära skogen. Däremot inte att ha trädgârd, för det är en massa jobb med den.
    Seviila har en otrolig massa tröstlösa bostadsomrâden med för lite plats. Malaga är likadant, men dar är havet alltid nära och havet är ju natur :) Dar bodde jag i en lägenhet vid stranden och nära till ett torg dar man satt och drack kaffe pâ kvällarna. Mycket trafik, dock. Skräp, buller och avgaser är en stor nackdel med spanska städer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med! Skog och mark är underbart. Trädgård slutade jag upp med att drömma om när jag försökte anlägga en. Kanske när jag blir stenrik o har tid. Just nu är vilda blommor vackrast!

      Radera
    2. Anna: Havet är havet, det kommer man inte ifrån. I Sevilla finns inget hav. Tröstlösa bostadsområden, javisst. Det låter så fint med din strandlägenhet. Att ha så nära ut till sköna promenader.
      Mammas machete: Skog är underbart. Jag längtar alltid efter skog när jag inte är i närheten av någon (Sevilla).

      Radera
  4. Ju äldre jag blir desto mer lockar ett hus med trädgård! Har alltid varit ganska nöjd med lägenhet nånstans...och jag trivs i större stad och mindre stad. Inga problem, så länge det finns nån fin park. Men nu, efter 30...då suger det i magen efter ett hus, så man bara kan släppa ut ungarna på bakgården! Och äta ute :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just det, äta ute! Går det att få tag i hus där ni bor? Bra att du är så anpassningsbar. Jag kanske är lite fyrkantig av mig:)

      Radera
  5. Jag är småstadsbo om du. Ibland tror jag aldrig att man riktigt vänjer sig vid storstäder då. Jag har bott i Bogotá i många år. Det var rätt kul, men jag kände mig inte riktigt hemma. Paradoxalt nog känns det mer "jag" att bo på landsbygden fast skillnaderna mot Sverige är mkt större. Jag tycker om gräs. Bara att gå barfota på en gräsmatta är en anledning för mig att inte bo i en storstad. Att inte ha några grannar nära är också bra. Jag kan vara naken i min trädgård om jag vill. Jag kan spela metal på högsta utan att någon ringer polisen. Jag kan bråka med min kille utan att någon hör. Sånt. Ibland får jag storstadsabstinens. Jag reser till Bogotá eller Medellín. Jag går ut och festar med mina kompisar och köper nya kläder och internationell mat. Sen åker jag tillbaka igen till min vrå. Det är en skön ordning. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Annars måste jag tillägga att jag gillade att bo i Sevilla. Det var 2000 om jag inte minns fel och har säkert växt sedan dess, men när jag var där kändes det ändå kanske litet och överskådligt. Jag bodde mest i la Macarena, vid en park som kanske inte hade så mycket gräs, men utebio på kvällarna. Fint. Kram igen!

      Radera
    2. Det är väl det optimala, att bo på landsbygden på ett ställe där man trivs och känner sig hemma, och kunna åka till storstaden ibland när man får lust. Jesús är inne på det. Om vi hamnar i Sverige vill han kunna åka till Göteborg eller Stockholm och gå på konserter:) Han vill inte bo i Norge av anledningen att det är så besvärligt att ta sig till en större stad om man bor i obygden.
      Bodde du i centrala Macarena? Jag bor i ett ytterområde, la Macarena är stort. I innerområdet i centrum är det rätt trevligt. Jag har en kompis som bor där. Nära en park faktiskt, dit folk brukar gå med sina hundar.

      Radera
    3. Ja, eller hur?
      Ja det kommer jag ihåg att Macarena var stort. Jag bodde innanför murarna, i ett gammalt hus, men gick på karate utanför, i ett ganska nytt bostadsområde. Oh nu längtar jag tillbaka när jag skriver om det :). Vill se bilder fler bilder från Sevilla! Puss och kram

      Radera
    4. Kom och hälsa på! Bilder kommer, jag har ett litet framtidsprojekt, att presentera Sevilla stadsdel för stadsdel. När nästa tenta är överstökad. Åh, vad jag ska njuta av min nya fritid! Kan du inte presentera ditt ställe i bilder? Det vore kul att se!

      Radera
  6. Att bo på landet är bäst.
    En sambo som tar hand om gräsklippning och snöröjning är bra att ha. Jag är bortskämd :)

    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är du! Inte bara med gräsklippning, utan med att ha tillgång till en egen badsjö också!

      Radera
  7. Hej,

    Jag bor med familjen i en villa i Glommen utanför Falkenberg på bästkusten, förlåt västkusten. ;-) Älskar mitt hem och ett stort plus är det bara ligger några hundra meter från stranden och havet. Har också en lite inredningsbutik på tomten, som jag också älskar!

    Det var kul att få läsa om ditt liv i Spanien! Du verkar ha det riktigt skönt!

    Kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Västkusten är bästkusten, det är vi överens om! Vilket underbart läge för ett hus! Det låter vackert.
      Visst har jag det skönt här, särskilt på våren, på sommaren är det lite tuffare:)

      Radera
  8. Jag bor i en hyresrätt i Umeås värsta studentområdet. Min lägenhet är bra eftersom den inte är för stor men inte för liten och den är inte heller för dyr tycker jag. En annan sak som är bra är att den har uteplats och att jag där har satt tulpanlökar samt snödroppar och krokusar! :) Sen har jag också ockuperat en del av en fd grannes pallkrage! :) Så jag har som en trädgård som jag inte behöver ta hand om ifall jag inte vill men som jag kan göra nåt med om jag vill... perfa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Uteplats - stort plus i kanten! Där kan man sätta lite växter om man vill, och gå ut och andas! Bra!

      Radera
  9. Landet är bäst. I stan är det så... trångt. Du är folkskygg, säger maken. Bah, inte alls. Jag vill bara ha lite space, slippa grannar som klagar på att jag inte klippt gräsmattan på en vecka eller att ungarna stojar. Vad gäller Skövde, så bär det mig emot, men jag måste nog hålla med dig, delvis. Bodde där ett par år. Det var mindre trevligt. Uppsala däremot, det är ett trevligt ställe. Och Hjo. Fast där har jag aldrig bott mer än några veckor på sommaren hos bästa mostern. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår att det bär emot, för du gillar väl Skövde? Visst är det så?
      Landet är bäst, helt enkelt.
      Jesús kallar mig för "antisocial".

      Radera
  10. Jag vill bo i hus! Det gör jag inte. Helst radhus/parhus eller nåt sånt, för jag är så förbenat mörkrädd. Vill ha bra kommunikationer, men det får gärna ta en halvtimme in till stan. Skog utanför. Hav. Mataffär på gångavstånd. Osv. Jag har bott mitt i Sthlm en gång, det gör jag inte om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj då, det var inte få önskemål. Förstår om det kan ta tid att hitta, men det är nog värt väntan.

      Radera
  11. Boendet är jätteviktigt, det är ju där man ska känna sig trygg och HEMMA! Jag hatade att bo i lgh, bor nu i hus med underbar trädgård nästan på landet. Älskar det! /Gloria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt! Jag tror också att hemmet är jätteviktigt. Nu har jag inte ett sådant hem-hem, och märker att man klarar sig ändå, men så småningom ska jag hitta ett jag också.

      Radera

ny gadget

ny gadget